Sverige behöver oredligt förfarande för sexualbrott

Nu har en man friats i rätten från att ha fotograferat en kvinna under kjolen med sin mobil. Han friades inte i brist på bevis, utan i brist på lagstiftning. Som det ser ut just nu är det – tyvärr – helt rätt att han friades, då han faktiskt inte brutit mot någon lag. Han kan inte fällas för våldtäkt, då inget sex begåtts. Inte heller för sexuella trakaseerier, då det ingår i definitionen att man vet att man är trakaserad. Sedan finns det en lag som förbjuder fotografering och filmning på platser då nakenhet naturligt förekommer, såsom badhus och liknande. Men då detta var i tunnelbanan så gäller inte den lagen heller. Fallet överklagas till högsta instans och det är bara att hoppas att de finner någon lag som kan täcka in brottet.

Men om så inte sker kommer mannen att dömmas fri en tredje gång. Enda chansen att fälla honom är då ett överklagande till EG-domstolen (det heter fortfrande så) där i så fall, om han fälles, Sverige tvingas ändra sina lagar så att gärningen blir ett brott i lagens mening. Men det vore rakt ut pinsamt om ett sådant mål drogs upp på europeisk nivå. Bättre att ändra lagen i förväg, och acceptera att just den här snuskpellen går fri.

Enklaste vägen ut är att stifta en lag som förbjuder intigritetskränkande fotografering. Paragrafen kan formuleras så att den täcker in specifikt det sexuella och så har vi gjort liknande eskapader olagliga, vilket borde ha varit gjort för länge sedan.

Men det finns en annan sak man kan göra. Inom området bedrägerier finns en paragraf som heter ”oredligt förfarande”. Paragrafen är en catch them all paragraf för alla de former av bedrägerier som faller utanför de i övrigt nogrant specificerade formerna av bedrägeri, såsom häleri, ocker etc. Alltså; om någon kommer på ett nytt sätt att luras som inga tidigare lagar täcker upp för kan man alltid använda oredligt förfarande för att sätta dit dem ändå.

Lagen är avsiktligt flummigt formulerad för att uppnå maximal flexibilitet; när alla fattar att gärningen är förkastlig trotts att det inte finns en lag mot det kan man alltid dömma dem ändå.

Sverige behöver en liknande paragraf för sexualbrott. Brottslingar är kreativa och kommer alltid på nya sätt att begå brott på. Om vi inför en allmänt formulerad paragraf för generella sexualbrott så kan vi fånga upp alla nytänkande sexualbrott utan att behöva ge den första som gjort tricket ett ”gå fri från fängelset” kort varenda gång. Och skapa specifika lagar i efterhand.

Här följer lagtexten om oredligt förfarande:

”Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.”

2016 det varmaste året någonsin

Det har spekulerats i att år 2016 skulle bli det varmaste året som någonsin uppmätts sedan de globala mätserierna började år 1880. Nu har 1/3 av året gått, och vi har lite siffror att stödja oss på i jakten på svaret på frågan. Det lutar just nu mot att så kanske blir fallet.

Först ska vi konstatera att de två varmaste åren är de två föregående. 2014 blev det varmaste året som någonsin uppmätts. Alltså nådde vi det året en värmenivå som aldrig förut uppmätts med termometer. Nästa år, 2015, upprepar bragden och blir åter igen ett rekordår. Detta är ett rekord i sig, aldrig förr har vi planeten satt detta deprimerande världsrekord två gånger i rad.

Anledningen till att det slogs igen 2015 är en kraftig El Niño mot slutet av förra året. Under dessa väller varmt vatten upp från djupen pga att vindarna vänder, och värme läcker från Stilla Havet ut till atmosfären. Denna händelse drev upp temperaturen på planeten så mycket att rekordet slogs igen. Men El Niño fortsatte in i nuvarande år, 2016, vilket gav mer värme. Faktum är att det fortsatte att klättra i tabellerna, och måttet på hur mycket ”ovanligt varmt” det var fortsatte att öka. Alla som såg tabellerna insåg att 2016 kommer att hamna på listan över de tre varmaste åren någonsin. Men vilken position? Blir det en andra- eller tredje-plats, eller kommer vi för tredje året i rad att slå världsrekordet?

Nu har data för månaden april kommit, och vi har så mycket statistik att vi kan börja avgöra frågan. Datat hittas som vanligt på giss.nasa.gov.  Här kommer siffrorna för året och förra året. Siffrorna är i hundradelar, så dividera med 100 för att få avvikelsen i grader celcius.

Year   Jan  Feb  Mar  Apr  May  Jun  Jul  Aug  Sep  Oct  Nov  Dec
2015    82   87   91   74   79   79   73   78   82  107  101  110    
2016   111  133  129  111

Här kan vi börja gissa hur det blir med året. Vi noterar att februari i år är den månad som varit mest för varm någonsin, 1,33 grader celsius varmare än en normal mars. (Värdet justerat ner 2 hundradelar pga att sent inkommna mätvärden lagts lagts in i statistiken). Efter det har det svalnat något. (Världen värmdes upp pga att det blir varmare på våren, men vi talar här om relativ temperatur.) Vi kan notera att trenden nu går mot det normalare, men utifrån ett mycket högt värde. 1,11 grader för varmt är en otroligt stark avvikelse, och innan El Niño började fanns inte de temperaturerna i historiken.

Genom att se hur alla årets 4 månader är varmare än den varmaste månaden för föregående år kan vi göra en enkel förutsägelse: Nästa månad kommer att vara den 5:e relativt varmaste månaden detta året, och den kommer att vara varmare än den 5:e relativt varmaste månaden för 2015. På samma sätt kommer den 6:e relativt varmaste månaden för 2016 att vara relativt varmare än den 6:e månaden för 2015. För att 2016 inte ska bli varmare än 2015 måste hösten/vintern vara ovanligt kallt, och det med stor marginal. Såvida det inte blir ett vulkanutbrott eller atomkrig kommer så inte att ske.

Därför kan vi nu konstatera att 2016 blir det varmaste året vi någonsin uppmätt, och vi har tre världsrekordår på raken. Relativt och absolut.

Mona Sahlin och hennes kompisar

De senaste dagarna har det talats en del på nyheter om Mona Sahlin och hennes livvaktsaffärer. I det här finns en sak jag vill kommentera, då det faktiskt pratats för lite om det.

Till att börja med har hennes försvarsadvokat Claes Borgström sagt att Mona är utsatt för ett mediadrev. Men är hon det? Är hon, som han säger, oskyldigt anklagad?

För att besvara den frågan är det bäst att höra det direkt från hästens egen mun.

Turerna kring livvakten är flera. Bland annat har hon delat ut förfalskade intyg för att kunna möjliggöra en ekonomisk transaktion som hade varit stoppad annars. De flesta förstår att detta är en kriminell handling, men Mona verkar inte göra det. Men det är inte min poäng. Det som är lakmustestet här är hur hon motiverade att en släkting fick jobbet. Och här kommer pärlan:

”Man använder sina vänner, eller hur?” säger hon till Expressen.

Just det. Om man läser hela intervjun ser man tydligt att Mona Sahlin regelmässigt gett personliga vänner jobb och praktikplatser på statliga inrättningar där hon själv jobbat. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att hon inte ens försöker dölja det. Nej, i stället använder hon sitt förfarande som förklaring/ursäkt/förmildrande omständighet.

Alltså: Hon tycker det är helt okej. Så gör man väl, eller hur?

Men gör man så? Nej, nej och åter nej! Det finns något som kallas ”korruption”. Att politiker ger förmåner åt sina vänner är guld-standard inom gebitet. Det är precis så det går till i en bananrepublik. Det blir inte mer korrumperat än så. Detta är själva definitionen på det vi vill undvika.

Med sitt uttalande har Mona visat att hon faktiskt inte förstår. Hon vet inte vad korruption är. Hon förstår inte att det är fel. Hon förstår helt enkelt inte.

Och här har vi förklaringen till Toblerone-affären. Hon förstod inte att man inte gör så. Har aldrig gjort. Påståendet ovan är det mest skandalösa som sagt av en rikspolitiker i Sverige sedan vi införde demokrati i landet.

En följdfråga vi måste ställa är hur en person som är totalt blind för rätt och fel, som inte förstår vad korruption är och varför det är fel kunde tillåtas avancera så långt som till att nästan bli statsminister. Det är dags för en självsärskådning, särskilt inom ett visst politiskt parti. Men jag undrar om de själva inser det?

Det verkliga problemet med Yasri Khans handskakningar.

Debatten omkring att Yasri Khan tvingats sluta pga att han tog en man i handen och sedan vägrade skaka tass med en kvinna rullar på. På ena sidan står de som säger att han fick sluta pga att han är muslim, på andra de som säger att orsaken är att han skiljer mellan män och kvinnor. Personligen ser jag ett annat större problem med det här.

Angående själva handskakningen så är det direkt oartigt att göra så, i en svensk kultur. Och – faktiskt – så tar man seden dit man kommer.  Det är upp till Khan om han vill vara oartig eller ej, men då får han acceptera att folk blir snea. Knappast Sveriges största problem.

Det verkliga problemet är ett annat. Avslöjandena om islamism inom miljöpartiet duggar tätt. Efter att Khan och innan dess Kaplan fått gå så kommer andra avslöjanden. Expressen avslöjar att en  kvinnlig miljöpartist vägrar erkänna folkmordet på armenier. När jag rensat vrångstrupen från allt kaffe så läser jag hur en annan muppe bjudit in Usama bin Ladens mentor att föreläsa i Sverige. Båda fick lämna sina uppdrag.

Det sägs att en gång är ingen gång, två gånger är en vana. Detta börjar hända lite väl ofta nu. Tre är en trend. Vad är det som händer?

Nu är det så att Sverige är ett land där alla handlingar från myndigheter är offentliga, såvida de inte hemligstämplats. Detta gör att vi får en möjlighet att gräva och undersöka. Och det har folk gjort, och det här lett till avslöjanden. Jag sammanfattar här.

Du kan bilda en ideell förening. När du gjort det kan du söka bidrag. Detta är officiella handlingar som man kan gräva i. I Sverige finns ett stort antal muslimer. C:a 75% av dessa utövar sin religion i lugn och ro utan att ställa till problem för andra eller att tvinga någon till något. De andra är med i en förening. Dessa föreningar får bidrag. Gräver man lite framgår det ett mönster bland ett större nätverk av vissa av de föreningarna. Mönstret är som följer:

  1. De begär – och får -bidrag från skattebetalarna och det rör sig om många miljoner.
  2. De är otransparenta. Alltså det finns ingen information om vad de gör.
  3. De är tydligt islamistiska.
  4. Det är en klick på ca 20 personer som dyker upp gång på gång.

Om punkt 2 kan sägas att det inte finns websidor eller annan information. Vi vet ingenting om detta. Vad gör de för pengarna? Ingen vet.

Om 3 kan sägas att de gång på gång bjuder in islamistiska hatpredikanter till sina konferenser. Sharialagar ska införas i Sverige, som skall bli ett islamiskt kalifat, halsuggning av homosexuella och de som lämnar islam och så vidare. Det traditionella islamistiska budskapet. När vi tittar på vilka internationella grupper dessa nätverk är anslutna till så hittar vi tydligt islamistiska grupperingar. I detta spagettinätverk av islamistiska grupper hittar vi även iEra. iEra betyder ”Islams Era”. Du fattar. Denna grupp har förlorat större delen av sina medlemmar för att de åkt till Syrien, anslutit sig till ISIS och dött.

Detta är ett islamistiskt nätverk vilket inte representerar majoriteten av Sveriges muslimer. De vill införa ett islamiskt kalifat i Sverige, är öppet positiva till ISIS och terrordåd i vårt land.

Nu kommer vi till min 4:e punkt ovan. Vissa namn förekommer hela tiden när man undersöker detta. Ett av namnen är Memet Kaplan. En annan är Yasri Khan.

Så vad är nu problemet med Yasri Khans handskakningar? Problemet är att det fick folk att undersöka och det visade sig att detta är en klick antidemokratiska judehatande våldsbevakande islamister.

Föresten, i detta videoklipp får Yasri Khan frågan om han är emot att Saudiarabien halshugger ateistiska bloggare. Han behöver fem minuter för att inte besvara frågan. Bedöm själv mannen demokratiska meriter.

Rebecca Uvell är den källa jag använt för denna blog. Jag har samma information från annat håll också, men hennes blog har fördelen att han använt skärmdumpar och länkar till myndigheters websidor för att lägga fram bevis för varje steg i sin argumentation. Därför refererar jag till hennes blog i följande två inlägg: Här och här.

Mehmet Kaplan visar att PK-media faktiskt finns.

Nu stormar det om vår bostadsminister, alla som ens tittar i riktning mot en nyhetskanal på TV borde veta det nu. I allt det här vill jag göra ett konstaterande.

För första gången någonsin kommer jag här att länka till avpixlat.nu. Jag vill påpeka att jag inte tycker detta är en särskilt bra nyhetssida. Sverigedemokraterna säger officiellt att tidningen är ”neofacistisk”. De borde veta. Men i detta fallet är det relevant. Länken kommer här:

http://avpixlat.info/2016/03/20/forre-kulturministern-laser-avpixlat-orolig-over-den-hoga-invandringen/

Summering: Lena Adelsohn Liljeroth – kulturminister i den förra borgerliga alliansregerin, säger att mainstream-media mörklägger och hon läser Avpixlat. Resultatet blir att moderatledaren Anna KB går ut och säger att den kvinnan inte skulle få vara minister i hennes regering, ungefär. Därefter enas alla om att mainstream-media inte mörklägger utan på ett rättvist sätt skildrar hur det verkligen går till i Sverige.

Nu är det faktiskt så att den förra kulturministern har rätt; mainstream-media (MSM) mörklägger. Eller åtminstonne så filtrerar de kraftigt.

Och stormen kring Mehmet Kaplan bevisar detta. Här kommer den enkla logiken:

1: MSM rapporterar först nu att Kaplan umgås med islamister och facister.

2: Jag har länge påstått Kaplan umgås med islamister och facister.

Här måste vi fråga oss hur jag kunde ”förutsäga” denna mediarapportering med ett par års försprång?

Det finns bara ett scanario som kan förklara detta. Det är att informationen om vem Kaplan VERKLIGEN är REDAN FUNNITS för DEN SOM VILL VETA. Media har låtit bli att ta upp detta och gräva i Kaplans bajs-bruna sällskap. Att de låtit bli måste bero på att de VALT att låta bli. Om de inte valt att låta bli att gräva i detta måste det berott på att de inte hade tillgång till informationen. Men om de inte hade tillgång till informationen så skulle inte heller jag ha det, och då skulle jag inte kunnat föregå mediastormen med flera år.

Alltså hade de tillgång till dessa fakta, men lät bli att gräva i det. Att en minister i regeringen är facist, islamist och isis-sympatisör är så grovt att det borde vara på löpsedlarna över hela landet, men ingen gräver i detta. För att de skiter i det.

Alltså filtrerar media ut obekväma sanningar.

Vilket Skulle Bevisas.

PK-media finns. Slutsnackat.

Klimatmålet i Paris kan redan vara missat

Klimatmålet i Paris kan redan vara missat

Jepp. Det kan redan vara för sent. Förra årets klimatkonferens i Paris ledde till en överenskommelse att vi skulle stoppa den globala uppvärmningen så att jordens medeltemperatur inte blir över 1.5 grader Celsius varmare än normalt. Alltså: Målet man kom överens om i november 2015 kan redan ha gått förlorat i mars 2016.

Den som följer min blog (eller andra nyhetskanaler) vet att vi just nu lever i en värmebubbla av tidigare oöverträffade proportioner. Jag skrev om det redan i januari. Läs gärna den bloggen igen för värdefull bakgrundsinformation.

Grundtemat då var att jordens medeltemperatur – mätt månad för månad – just nu skenar iväg på grund av en El Niño-effekt som är överlagrad på en trend av global uppvärmning. Det som sker just nu är att värmerekord krossas på ett oöverträffat sätt. I en värld som värms upp hela tiden är det normalt att rekord krossas, men nu krossas de i en rekordstor omfattning.

Så kom då värdena för februari ut. Och den genomsnittsliga temperaturen för hela planeten under hela februari månad är hur mycket varmare?

1.35 grader.

Smaka på det. 1.35 grader varmare än normalt. Låt mig sätta detta i perspektiv.

Runt år 1960 var klimatet vad vi anser är ”normalt”, dvs vi har ett nollvärde som ligger på den nivån som vi råkade ha just då. Nu är detta noll-värde inte alls normalt, då referensperioden ligger flera decennier efter när klimatet började ändras. Den verkliga normala temperaturen ligger förmodligen runt -0.2 till -0.4 under nollvärdet. Men det spelar ingen roll. Vi behöver helt enkelt ett nollvärde för att ha något att jämföra med. Vi talar om hur mycket temperaturen ändrats, och då behöver vi ett nollvärde att utgå från, exakt var det ligger är mindre viktigt.

År 1960 befann vi oss nära nollan. Det fortsatte att värmas upp. Jämför vi med år 2000 så låg avvikelserna utspridda mellan 0.28 och 0.59 grader. Detta är resultatet av 40 år av global uppvärmning; mellan en kvarts och en halv grad varmare.

Jämför nu februari 2016 med januari: Januari låg på 1.14, februari på 1.35. Skillnaden mellan dessa två månader ligger på 0.21 grader. Jan/16 var den hittills varmaste månaden någonsin. Månaden därpå, feb/16, var 0.21 grader varmare än så. Detta är inte rekordmord, det är massmord på rekord.

Vill du studera tabellen själv kan du göra detta här.

Om man tar sig tid att titta på siffrorna framstår det tydligt vad som händer; klimatet har fullständigt tappat fattningen. Om uppvärmningen tidigare skett med farten av en bil pratar vi nu om ett jetflygplan.

Det som skett på bara 4 år är lika stort som det som tidigare skett på 40!

Nu kommer två saker man behöver hålla reda på; vissa talar om att nästa månad, alltså innevarande mars, kommer att bli ännu varmare. Detta är inte mitt påstående, bara något jag läst på en nyhetsartikel jag inte längre hittar på nätet. Är det sant kommer vi att komma mycket nära parismålet, som ju är på 1.50.

För det andra är medelvärdet för månaden just ett medelvärde. Det är inte så att varje dag i februari var 1.35 grader varmare än referensperioden, vissa dagar var kallare, och vissa var varmare. Nu är det så att enskilda dagar varierar mer än enskilda månader. Så det kan slå väldigt mycket dag för dag inom februari månad. Jag undrar vad det högsta dagsmedelvärdet legat på. Förmodligen ganska nära 1.5.

Om sedan dessutom mars blir varmare (alltså skillnaden mellan mars och alla andra marsar) än februari är sannolikheten mycket hög att åtminstone en enskild dag passerar riktmärket för parisöverenskommelsen. I så fall är det troligt att vi redan har upplevt i vart fall en dag med mer värme än vi lovade i Paris att hindra.

Nu är det viktigt att påpeka att en enskild dag inte är klimat, utan väder. Man ska absolut inte blanda ihop vädret (vädret en enskild dag) med klimatet (vädret under en lång period på trettio år). Men om nu en enskild dag med 1.5 grader högre temperatur än riktvärdet redan upplevts så betyder det att vi redan varit uppe på det värdet och nosat. Och i en värld som ständigt blir varmare kommer alla värden som en gång mätts upp en tid senare att bli vardag. För rekordåret 1998 tog det ungefär 10 år innan de rekordhöga temperaturerna blivit vardag, och idag skulle vi betrakta dem som kalla.

Klimatmålen i Paris kan redan ha tangerats. De var redan från början hopplöst omöjliga. Vi har redan släppt ut koldioxiden, målen är redan krossade.

Skeppsbruten

För en tid sedan hittade jag Steven Callahans bok ”Överleva” (svenska titeln) på en biblioteksutförsäljning, och köpte den direkt för en femma. I den boken beskrivs den sanna historien om hur författaren under en ensamsegling med Napoleon Solo sänks av en val, och sedan driver omkring i en gummiflotte i 76 dygn, i februari/mars 1982.

Boken refererar en del till en annan bok, om familjen Robertson, vars båt Lucette sänks utanför Galapagosöarna (en val igen) i juni 1972 och driver omkring i 38 dygn. Så jag köper även boken ”Survive the savage sea” av pappa Dougal Robertson.

Nu har jag läst bägge böckerna, och detta är vad jag tar med mig, och vad alla som fantiserar om att driva omkring på havet som skeppsbrutna (det är många) bör veta.

1: Förlis nära ekvatorn. Alla sanna historier om långvariga skeppsbrott har utspelat sig där, och beror på att man helt enkelt blir våt, och endast nära ekvatorn fryser man inte ihjäl. Med andra ord; om du befinner dig närmare polerna är det bättre att stanna och hoppas bli hittad, för du kommer inte att kunna ta dig levande till land ändå.

2: Valar är bitchiga. Sänker båtar och så. Jag vet inte varför, men de kanske misstar båtens skrov för en parningsvillig hona.

3: Gummiflottar sjunker. Steven kämpade oavbrutet med att laga hål och blåsa upp flotten. Familjen Robertson hade en glasfiberbåt på släp, och den räddade dem; efter halva tiden sjönk gummiflotteen och de fick kliva ombord. Jag är övertygad om att många av havets försvunna räddat sig i flotten, men att den senare sjönk då ett hål de inte kunde laga uppstod.

Därför är det viktigt att seglaren har en genomarbetad lösning på livbåtsproblemet. Är det en gummiflotte skall den vara en extra dyr, specialgjod för att tåla lång tid i havet, med detta problem i åtanke. Du bör också ha en stor låda med kompetenta reparationsverktyg och material. Den bör inehålla limm som fungerar på ej rengjorda ytor (du vill inte använda vatten till annat än att dricka), grova linor, gummiproppar, gummilappar etc, förutom nålar,saxar med mera. Ett annat alternativ är en livbåt. Tänk dock på att en sådan måste kunna genomlida storm efter storm utan att sjunka.

Du vill också ha en vass kniv med rundad spets i gummmiflotten för att minska risken att råka sticka hål i väven.

4: Ha livbåten packad med allt du kommer att behöva redan innan. Du kommer inte att hinna plocka på dig saker när båten sjunker. Vad du råkar få med dig från båten är ren tur, båda böckerna skildrade detta. Men stanna efter att båten sjönk och plocka allt som flyter.

5: Läs igenom överlevnadshandboken i förväg, och analysera den så att den säger sådant som du behöver veta och inte bara säger vad du bör göra. Båda författarna berättade hur värdelösa deras manualer var, fulla med klyschor men magra på användbar informtion.

6: Ha navigationsutrustning i livbåten. Lär dig i förväg hur den fungerar. Detta är nödvädigt för att fatta rätt beslut, men också för att överleva mentalt, man behöver veta hur långt man har kvar.

7: Din båt är ett ekosystem. Även fiskar vill ha en fast punkt i tillvaron, och du kommer i princip att vara en flytande ö. Detta innebär flera saker. Fiskar kommer att buffa på undersidan av en gummiflotte vilket kommer att sabba din sömn. Där kommer att finnas hajar (alla vatten du inte fryser ihjäl i har hajar). Där kommer att finnas fisk du kan leva av. Både Callahan och Robertssons levde uteslutande av en animalisk diet, rakt ur havet. Djurlivet ger dig också något att sysselsätta dig med.

8: Ha med en kompetent fiskeutrustning. Spön behövs inte då fisken finns nära dig. Men du behöver grova linor då all matvärdig fisk är bra på att slita sönder tunna nylonlinor, och stora krokar. Även stålvajer som kan tåla ett haj-bett. Hajar hugger direkt på en fisk som fastnat på kroken. Harpun i kombination med uthållighetsjakt är en livräddare. En jakthake (pinne med uppåtriktad krok) funkar bra med. Robertssons fångade mycket med en sådan, Steven med harpun. Ingen av de två hade ett fiskenät, men det hade säkert varit mycket användbart.

Även sköldpaddor är mat, Robertsons hade inte överlevt utan de utrotningshotade djuren.

9: Bered dig på att äta äckliga saker. Fiskögon, fiskinälvor, rå fisk, sköldpaddsblod. Gott och näringsrikt.

10: Skit i tandborsten. Din animaliska diet visar sig vara exakt vad tänderna är gjorda för. Ingen i de båda böckerna hade minsta problem med tänderna, snarare blev de bättre under tiden till sjöss. Det är naturligt att äta kött.

11: Vatten. Båda böckerna skildrar hur de blev nojiga om vatten. Steven använde sig av soldrivna kondensatorer för att omvandla havsvatten till drickbart (saltvatten skall -med Dougals ord – betraktas som giftigt), Robertssons fångade regnvatten. Om du har utrustning för båda typerna av väder bör du kunna få i dig nog med vätska. Det första som dödar dig är om du fryser ihjäl, det andra är törst.

12: Du bajsar inte mycket. Tekniskt sett är 40 dagars fasta en vanlig religiös övning så svält är inget som dödar dig om du bara kan få ut lite fisk ur havet då och då. Men den ringa dieten kommer att lämna ändtarmen arbetslös. Veckor kan gå, Steven refererar till en bok där en annan skepssbruten inte drog ner byxorna på 70 dagar.

13: När du stöter på andra båtar är risken stor att de inte ser dig. Du bör därför ha gott om nödsignaler. Räkna på att kunna skicka 5 bloss till 5 båtar, dvs minst 25 signaslskott. En radio i båten och om möjligt en radarreflekor i masten är ännu bättre. Båtar nu för tiden har sällan utsikter på däck.

Rekordvärme och rekordrekord

Det är den dagen på året då det är dags att uppdatera top-tio listan för de globala värmerekorden. Det har alltså kommit en sumering av den genomsnittsliga temperaturen (på land) över hela planeten under hela år 2015. För den som hängt med i nyheterna så har 2015 gått till historien som det varmaste året man någonsin mätt i realtid. Alltså med termometer. Dessa listor går tillbaka till 1880, då man har globala serier att tillgå.

De data jag använder anger inte planetens temperatur i absoluta siffror (hur varmt det är) utan i relativa (hur mycket det avviker från ett riktvärde). År 1961 låg mycket nära detta riktvärde. Jag beskrev detta i en panikartad blogg lite tidigare. Tabellen du kommer att se visar alltså hur mycket temperaturen avviker från detta riktvärde.

Årets värde är +0,87. Det är alltså så mycket varmare i genomsnitt under år 2015 än det överenskomna riktvärdet. Man skall komma ihåg att klimatförändringarna går tillbaka till innan detta riktvärde. Alltså att när man talar om den totala effekten av människans mixtrande med temperaturen så måste man gå tillbaka till den förindustriella epoken. Och då hamnar vi på minus någon bråkdels grad. Lägger man samman allt detta så har vi ökat jordens temperatur med ungefär 1 grad. I Paris nyligen kom man överens om att stoppa innan vi kommit till 1,5 grader. Man inser lätt att vi ätit upp det mesta av det spelrummet.

Hur står sig då denna temperatur mot de andra årtalen? Jo det är naturligtvis rekord. Även året innan var ett rekord, då 0,68 grader varmare än riktvärdet. Detta betyder att vi slagit det gamla rekordet med 0,19 grader. Det betyder också att vi har ett nytt rekord-rekord. Det förra rekord-rekordet var 1998, då det gamla rekordet slogs med 0,17 grader. I år slogs rekordet alltså lite mer, så vi ser den kraftigaste ökningen någonsin.

Därtill kommer att även förra året var ett rekord, vilket betyder att den globala genomsnittstemperaturen under två år höjts med fantastiska 0,24 grader, alltså en kvarts grad. Det är väldigt mycket, och förtjänar mer uppmärksamhet än det får.

Den nya top-listan ser ut så här:

2015 1 0.87
2014 2 0.68
2010 3 0.63
2005 4 0.62
2013 5 0.61
1998 6 0.58
2007 6 0.58
2009 8 0.57
2002 9 0.56
2003 9 0.56
2012 9 0.56 ut ur listan

2015 lägger sig på första plats. 2012 som är en av tre med 0,56 delade 8:e plats, och när alla de tre åkte ner till 9:e försvinner det yngsta året från listan. 2012 var därför bara inne på listan 4 korta år. Alla andra år halkar ner en possition, vilket är brukligt rekord-år.

1998, året som anses vara när uppvärmningen vände enligt de som inte tror på att några klimatförändringar äger rum, är nu delad 6:a med 2007 och befinner sig bara 2 hundradelars grad från jumbo-platsen. Man hör inte det där argumentet så ofta från förnekarna längre. Nu återstår bara att lägga in grafen över alla tiders top tio lista. Håll till godo.

weatherbars2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka för att förstora.

Om sanning och invandring

Det har varit en tumultartad höst och vinter. Invandringen till Europa och Sverige såg nivåer aldrig sedda den här sidan andra världskriget. Följderna blev många – ofta tragiska – och på hemmafronten fick den kraftiga politiska konsekvenser. Vänsterpolitiker som tidigare sagt att det var rasism att påpeka att det finns gänser för hur många vi kan ta emot införde nästan över en natt kraftigre restriktioner än till och med Sverigedemokraterna kunde drömma om. Och delade på köpet upp Danmark och Skåne i två separata länder igen. Och i media har det rapportets både från Köln och Stockholm att invandrargäng bevisligen gjort exakt det som man inte fått lov att tala om, nämligen gått runt på stan i gäng och sextrackaserat unga kvinnor.

Tittar man bakåt ett enda år så är det som om vi hamnat i ett parallellt universum. Människor kliar sig i huret och frågar vad som egentligen hänt? Eller snarare, hur det kunde bli så här.

För mig finns det ett ganska enkelt svar. Jag säger inte att dessa problem är enkla att lösa. Men de är enkla att förstå. Mycket ofta är orsaken till ett problem enkel, men lösningen svår. Men om man inte förstår orsaken så uppgraderas svårighetsgraden på lösningen från Svår till Omöjlig.

Så vad är orsaken? Den döljer sig i ett talessätt som fullständigt ignorerats i Sverige: ”Sanningen skall göra er fria”.

Själva talessättet är nog något alla människor på jorden håller med om. Det inses trivialt att om jag lurar i dig en lögn så att du tror på den och handlar därefter, då är du inte fri. När du genomskådar lögnen och ser dess motsats – sanningen – då blir du fri. Detta är orsaken till att alla onda människor som vill ta makten och behålla den använder sig av propaganda – alltså lögn – för att komma dit. Jag tor inte att någon kommer att säga emot mig på just det här stycket.

Men talssättet är faktiskt längre i original – för det är ett citat – och originalet innehåller en djupare dimension. Sagesmannen är ingen annan än Jesus. Citatet återfinns i Nya Testamentet.

Ni ska lära känna sanningen och sanningen ska göra er fria”. Det kommer från Johannesevangeliet 8:32.

Vad är det för djup betydelse jag ser i detta – längre och mer fullständiga – citat? Jo: Den första delen lägger till en aktiv del. Man kan tolka den antingen som ett löfte ”ni kommer att finna sannningen” eller som en uppmaning: ”ni skall (söka att ) förstå sanningen”. Att det senare är en vettig tolkning framgår av kontexten: När Jesus talar om sanningen så syftar han faktiskt på sig själv, och att lära känna Jesus är något man gör om man vill det. Det är alltså frågan om en frivillig eller viljestyrd handling. Man väljer sannningen.

Men om man kan välja sanningen så finns det alternativ. Och vilket är det? Vem väljer avsiktligt lögnen? Det gör naturligtvis ingen, men det finns en sak man – bevisligen –väldigt gärna gör: istället för sanningen så väljer man det som bekräftar det man redan tror på. Vi är helt enkelt mer benägna att köpa en bekväm osanning framför en obekväm sanning. Om vi inte vore sådana, varför skulle det då fortfarande finnas de som inte accepterar klimatexperternas väldigt (vääääldigt) välgrundade teorier om klimatförändringarna, exempelvis?

Och det är detta som är min poäng: Vi måste välja sanningen. Att aktivt söka sanningen, även när den gör ont, är obekväm, eller inte bekräftar något jag gärna vill tro på. Vi måste gå mot strömmen och inte följa minsta motståndets lag för att aktivt välja sanningen. Detta kan inte sägas för många gånger.

Historien är full av exempel. Inte minnst komunismens framväxt hade varit helt omöjligt om folk inte valt att tro på lögner. Denna ideologi som kostat minst en kvarts miljard människor livet och bygger helt på lögn. Jag har tidigare läst på om den komunistiska maktkuppen i Sovietunionen, och nu studerar jag Mao och Kina. De gemensamma nämnarna där är lögn och mord.

Sedan dess har lögnen – viljan att tro på det man vill att ska vara sannt – varit ledstjärnan i allt vänstern tar sig för. Om man ÖNSKAR att något vore sannt, då tror man också att det ÄR sannt.

Ett exempel är vår katastrofala utrikesminister som konsekvent ställer sig på palestiniernas sida trotts att de leds av teororiststödjande antisemitiska icke-demokratiska politiker. Varför väljer hon att stödja dem? Jo, därför att hon vill tro att det inte finns onda människor. Och då palestinierna sätter i system att döda civila israeler och de inte kan vara onda – alltså primärt motiverade av rasistiskt hat – så måste det finnas en annan orsak. Och den är förstås att israelerna förtrycker dem. (Att det skulle kunna finnas en orsak till israelernas beteende är av någon orsak inte tänkbart i hennes värld.)

Ett annat exempel är hennes flata inställning till Putin. Det är för henne viktigt att vi inte går med i NATO för då destabiliserar vi Östersjö-regionen (alltså retar upp Putin). Att Putin skulle kunna vara en aggresivt expansionistisk imperiebyggare som gärrna ger sig på försvarslösa aliansfria länder är inget hon kan tänka sig, trots Ukraina.

Hon VILL tro att alla är goda, och köper därför de ”sanningar” som stödjer den hypotesen, oavsett sanningsgrad. Av denna orsak är hon kanske Sveriges sämsta utrikesminister någonsin.

Så kan då denna mekanism – att söka bekräftelser på det man redan tror istället för sanningen självt – förklara den kraftiga omsvängning som vi ser just nu i Sverige?

Jag finner frågan med ja besvarad.

Precis som VolksWagen lärde sig så är det så med lögner att sanningen har en tendens att komma fram till slut. Precis som gaser man försöker dölja. Och då luktar det illa. Särskilt om man varit en av dem som öppet försvarat det som sedan visade sig vara lögner.

I Sverige har vi levt under ett debattklimat som dominerats helt av vänstern. Vänstern har som jag nämnt ovan en historik av att använda sig av lögn för att stödja sin sak. Man har helt enkelt varit okej med en lögn om den utmålat de dumma som dummare och de snälla som snällare. Inte så att man är lögnare i aktiv mening, men i passiv; man har en benägenhet att tro på bekväma lögner.

Detta har lett till att en sak har blivit viktigare än allt annat: Att inte ”hjälpa rasisterna”. Logiken är följande: Om man påpekar något negativt med invandring eller invandrare så ger man amunition åt rasisterna – främst SD -och alla sådana tendenser måste tystas. Problemet är att Sanningen gör oss fria. Dessa människor som aktivt – och medvetet – lagt locket på har därför gjort oss ofria.

Exempel: Invandrarkvinnor får ofta stryk av sina män. Detta då det helt enkelt är okej i deras hemländer. När invandraren, kvinnan och socialdemokraten Nalin Pekgul aktiverat sig i frågan har hon metodiskt tystats ner av just vänstern. Exakt samma människor som på det mest skrytsamma sätt håller den feministiska fanan högt och ser ner på sådana som inte bekänner sig till feminismen. (Min syn kanske kommer i en annan blogg). Man får helt enkelt inte debattera våld mot kvinnor bland invandrare. För då ”hjälper man rasisterna”. För att nämna ett namn så är Jonas Sjöstedt en av skurkarna. Jag har själv läst en artikel där han framför det argumentet, skriven av honom själv.

Ett liknande exempel: sexism bland män från Melanöstern. Utbrett. Är det en fördom jag har? Nej. ”Svennehora”-attityden ÄR utbredd. Människor från arabländer finns nu i alla småhålor i landet, och för den som vill närma sig folkgruppen är avståndet inte långt. Jag VET att det är på detta sättet, jag GISSAR det inte. Behöver inte säga mer. Men om man påpekat detta så är man ute och ”fiskar i brunt vatten” och annat.

Nästa exempel: Om invandrare kommer hit måste de bo i hus. Dessa kommer inte att magiskt materialisera sig. De måste byggas. Om man påpekat det här med bostäder så är man tydligen rasist. Sveriges förmåga att ta emot invandrare är obegränsad. 100 000 per år tycker Åsa Romson. Inga ideer om var lägenheterna ska komma från.

Men när det faktiskt kommer 100 000 på ett år, då stänger samma politiker gränsen till Danmark – tillsammmans med SD – för att stoppa dem från att komma hit.

Och nu har det inträffat både i Köln och på en festival i Stockholm att invandrargäng dragit omkring och sextrakaserat kvinnor, och på båda ställena har polisen tystat ner för att inte ”hjälpa rasisterna”.

Låt mig slå fast en sak: först Alla invandrare är inte kriminella, hustrumisshandlande sexister. Långt ifrån. Problemindividerna är säkerligen en liten minoritet av mängden. Men på samma sätt är de inte alla judeälskande fredsaktivister heller. Det finns vissa procent av alla typer bland dessa människor. Precis som de finns bland alla andra.

Men i Sverige har debatten polaiserats: Antingen tror man att invandrare begår inga brott, eller tror man att de begår alla brott. Välj sida. Påpekar du ett enda problem så är du rasist.

Jag har själv brottats med detta. Uppvuxen som jag är i en familj med tydliga icke-rasistiska traditioner, och förlovad med en libanes. Men jag har tänkt tankar som att vi borde utvisa de asylsökare och icke-medborgare som begår brott, att många av dem är sexistiska mansgrisar eller att det råder bostadsbrist i landet. Och när jag har ränkt de tankarna så har jag funderat på om jag kanske inte ändå är en rasist?

Men det är just vad jag inte är. Debatteörerna på vänstersidan har sagt så – då de vet om att de förlorar röster till SD och alltid prioriterat makten främst – men det har inte varit så. Jag frågade invandrarna på jobbet som vi fick från Arbetsförmedlingen, och de tyckte alla att man skulle utvisa invandrare som begår brott. De ville inte heller ha dem. Och vi talar om deras egna landsmän.

Så nu har vi haft en mångårig debatt som präglats av att undvika sanningen för att ”inte hjälpa rasisterna”. Sanningen kom fram till slut. Jag insåg att jag inte var rasist utan levde i verkligheten. Och SD är större än någonsin förut.

För att när vi valde att inte tala om problemen med invandringen för att ”inte hjälpa rasisterna”, då hjälpte vi rasisterna. SD fick monopol bland de väljare som såg igenom lögnerna. De som faktiskt insåg att det finns gränser för hur många vi kan ta emot. De som förstod att det fanns attitydproblem bland en viss andel av de nyanlända. De som fattade att asylsökande som begår brott borde skickas hem igen. Den gruppen hade inget parti att rösta på. Inget utom SD.

Genom att inte tala om problemen skickade vi väljarna till det enda partiet som talade om det.

SD är partiet med noll förståelse för demokrati. Partiet som vill att chefsredaktörer skall tillsättas politiskt, liksom polischefer. Av dem. Partiet med högst andel brottslingar, och flest relativa antal våldtäktsmän dömda av rätten. Partiet som vill införa register på etnisitet. Som anser att en åtalads religion skall vägas in i därpå följande dom. Knappast rätt parti att lösa dessa problem.

Vi har vägrat att tala om sanningen. Nu finns två möjliga vägar frammåt. Antingen drabbas vi nu av en nyvaknad förälskelse för sanningen och börjar söka sanningen för sin egen skull. Eller om inte det sker så kommer pendeln att slå över till förmån för rasisterna. Gud hjälpe oss om det sker.

Jag ställer mig en fråga som exempel. Hade vi hjälpt rasisterna om vi utvisat kriminella invandrare? Säg att asylansökningar avslås om man fälls för ett brott i rätten, och uppehållstillstånd och tom medborgarskap dras in för brott över en viss gräns. Hade vi då hjälpt rasisterna? Nej. De säger ju att alla invandrare är brottslingar. Men vi som inte är rasister kan då kontra med att om man inte fällts i rätten skall man betraktas som oskyldig, och de som fällts i rätten skickade vi tillbaka. Alltså skall alla invandrare betraktas som oskyldiga. Det hade vi kunnat säga. Men det kan vi inte.

Så vad behöver vi för framtiden, för att undvika att denna hemska soppa blir ännu värre? Två saker i ingen speciell ordning:

En migrations- och gränskontrollslösning på EU-nivå. Av icke frivillig art vilken alla länder måste följa. Endast då kan vi lösa de praktiska problemen.

Ett återvändande till sanningen. Inte vinkling åt något speciellt håll för att gynna någon god tanke eller motverka en dålig. Utan sanningen självt. Bara sanningen. Fakta. Utan ursäkter. Det kommer då att visa sig att de flesta invandrare faktiskt är hyggliga människor, men också att en del av dem inte är det. Därför att det är så det är.

Något stort hände just med klimatet

Med några månaders mellanrum går jag in på NASAs månatliga globala temperaturlistor från Goddard Institute for Space Studies. Och nyligen gjorde jag det igen. Dags att blogga klimatförändringar, alltså.

Under andra halvan av 1997 drabbades östra Stilla Havet av en El Niño. Det är helt naturligt och händer med något decenniums mellanrum. I korthet innebär det att vindarna vänder och drar upp enorma mängder varmt vatten över området runt ekvatorn. Det leder till att hela den delen av världen värms upp, vilket i sin tur påverkar vädret över hela planeten. Men 1997 års El Niño var inte som de andra. I början såg den ut som en vanlig en, men under 1998 sköt temperaturerna i höjden. År 1998 kom att bli mycket varmt. Det året slog inte bara det globala värmerekordet för uppmätta temperaturer, det slog också rekord-rekordet. Dvs att det slog det gamla rekordet mer än något annat rekordår slagit några rekord. Det blev så varmt att rekordet för månadsmedeltemperaturen fortfarande står sig en av de månaderna in i denna dag.

Förutom själva termometer-rekorden så gick året också till historien för det almäna väderkaoset. Det mest utmärkande var de enorma skogsbränderna i området kring de sydostasiska öarna. Djungel brann över hela området, och rökmolnen blev så tjocka att en astronaut på månen skulle ha kunnat se dem med blotta ögat.

Detta året är väldigt bra att ha som referens när man tittar på vad som händer just nu. På nyheterna har två väderfenomen avhandlats. Det ena är den rekordhöga värmen. De gamla värmerekorden har slagits lång väg, först 2014, och nu har det slagits igen. Två rekordår på raken, och det är inte vanligt alls. Det andra jag tänker på är rapporter om skogsbränder i sydostasien. Mönstret känns väldigt bekant, och mycket riktigt, det pågår en mycket stark El Niño just nu. 1998 går alltså igen år 2015.

Låt oss titta på siffrorna för att förstå vad som händer. Först en titt på hur siffrorna fungerar. Ett medelvärde för hela planeten har tagits fram. Detta är den globala temperaturen. Ett grundvärde har satts. Detta grundvärde är ungefär temperaturen för början på 1960-talet. Nedan visar jag lite GISS-data för åren runt 1960. När siffran 0 dyker upp betyder det att vi den månaden har just den temperatur som anses ”normal” i hela serien. Avvikelser från det normala anges i hundradelar av en grad, plus eller minus.

1960-GISS-DATA_Monthly
1960 är ett år som ligger ganska nära normalvärdet som det satts i tabellerna.

 

 

 

 

Nu ser vi på de senaste årens. De två senaste månaderna står ut ordentligt. Vi har vid detta tillfället bara data fram till november 2015. Men kolla in oktober och november. Båda månaderna har en avvikelse på över 100, alltså över 1 hel grad Celsius. Det betyder att det globala genomsnittet för den månaden var en hel grad högre än samma månad 1961. Jag har strykit under de månadsvärdena.

2015-GISS-DATA-Monthly
Oktober och november var över 100 hundradelar varmare i år. Notera att ingen månad tidigare avvikit med mer än 90 hundradelar.

 

 

 

 

 

Det som fick mig att skrika rakt ut när jag såg siffrorna är hur mycket det är. För en enskild månad har det aldrig förut hänt att vi ens varit i närheten av 100. Det högsta är två tillfällen med 90. Jag rödmarkerade de månadernas värden också. Båda inföll under 2014/15. Inga andra månader har det gått över 89. Det betyder att en hel tiondels grad helt enkelt har hoppats över. Alltså, vi har aldrig sett temperaturavvikelser i intervallet 91-104. För mig som är van vid att titta i dessa tabeller är förändringar i några hundradelar hit och dit vardag. Men detta är helt bissart.

Klimatet tenderar att inte ändra sig gradvis som folk gärna tror, utan hålla sig runt ett någotsånär stabilt värde, innan det snäpper till och plötsligt hamnar i ett nytt spår. Så var fallet det året 1998 när klimatet plötsligt slog över i ett nytt läge, och vi fick väderkaos med bland annat skogsbränder på köpet.

Troligtvis är det vad som har hänt. 2015 är ett år då klimatet förändrdes, och vi kommer troligtvis att få se andra vädersystem under de kommande tio åren, än vi fick under de gångna. Bered er på ett väder ni inte kommer att känna igen, vänner. Det kommer troligtvis nu.