Katastrofsummering för 2011

I början av året gjorde jag en prognos för katastrofer under året. År 2011 är nu avslutad, så låt oss se hur det gick.

Klimatet

Jag påstod att året inte skulle bli varmare än 2010, men det skulle ändå bli katastrofala väderinslag.
Resultat: Mitt i prick. Året blev inte varmare än 2010, men nog fick vi katastrofer alltid. I USA slogs rekordet för väderrelterde katastrofer som kostar över 1 miljard dollar. Tror dom var över20 stycken, minns inte riktigt. Totalt sett över planeten har året varit ett riktigt ruttet väderkatastrof-år. 1 poäng till mig.

Geologiska katastrofer

2010 såg större total geologisk förödelse (mestadels jordbävningar) än på en mänsklig livstid. Jag menade att ett så högt medelvärde inte kan hålla i sig, och det kommer att bli mindre illa med det detta år. Så blev också fallet. Men jag lyckades med årets blunder ändå; någon vecka efter min prognos ägde den japanska tsunamin rum, med efterföljande kärnkraftkatastof på Fukushima. Min förutsägelse slog trotts allt in, då färre människor dog och det var vad jag sade. Men Moder Jord gav mig ändå en knäpp på näsan; man vet inte vad som händer, särskilt inte i framtiden.
Betyg: Jag fick rätt.

Ekonomin

Här sade jag att problemen skulle fortsätta, men inte förvärras så mycket. När jag sade det så tänkte jag mig i stället att år 2012 skulle se riktigt ordentliga ekonomsika problem. Hur gick det då? Ekonomin fortsatte mycket riktigt att sega sig. Det har inte ändrats, och kommer inte att ändras under detta året heller. Men nog blev det kris alltid. Greklands-kris. Euro-kris. Bank-kriser. Saab-konkurs. Ekonomiska storbränder slog upp och nog krisade det sig alltid. Samtidigt undvek vi en totalkollaps av de ekonomiska systemen, vilket jag trodde vi skulle lyckas med.
Betyg: Halva förutsägelsen slog in, men vi fick ett par kraftiga smällar som jag inte trodde skulle komma innan årsskiftet. Kan nämna att jag ändrade mig rätt snart efter blogginlägget, och mina vänner minns hur jag sade under våren att ”den ekonomiska återhämtningen överlever inte sommaren”. Det gjorde den inte heller.

Matpriserna

Jag gjorde flera förutsägelser. Den ena var stigande matpriser. Visst steg dom, men inte så mycket jag som trodde. Vidare sade jag att revolutionen i Tunisien skulle sprida sig. Årets under-statement. Där fick jag så rätt så jag teg. Hungerbekämpningen skulle gå baklänges, eller åtminstone stora problem. Mitt enda ord där är ”Somalia”. Citatet ”är den största riskfaktorn för politiskt, socialt och ekonomiskt kaos under året” får väl också sägas ha gått med råge uppfyllt.

Betyg: Å ena sidan blev det inte så illa som jag sade. Å andra sidan blev det precis som jag trodde. Jag ger mig själv 50/50 på denna.

Summerar vi det här så förutsade jag att året skulle bli ett riktigt skit-år, men inget totalkatastrofiskt år. Och så blev det faktiskt också. På slutet sadejag även att 2012 kommer att bli ett värre år än 2011. Vi får se om ett år.

Det fanns en tid när jag fortfarande trodde på att politiken hade kraft att förändra. På den tiden var jag öppet höger och anti-socialist. En skandal i det socialdemokratiska partiet gladde mig; det som skadar (S) är bra för Sverige. I dag tror jag inte på politiken längre. Politisk färg är inte alls så viktigt för mig som det var då. Och i dessa tider med ekonomisk kris, hotande klimatproblem och ett mullrande Mellanöstern så behövs starka politiska ledare. Inte trams i sandlådan. Och då händer det här:

Förförra inlägget på denna numera hyffsat oaktiva blog handlade om att Socialdemokraternas nye partiledare Håkan Juholt var till utseendet väldigt lik den fiktionelle Lars-Göran Bengtsson från SVTs humorserie ”Starke Man”. Men nu visar det sig att han dessutom är lik honom i beteende.

När jag först hörde om lägenhetsersättningen tänkte jag att det bara var slarv. Men i efterhand såg jag att det faktiskt inte var så särskilt olikt L-G B: När det var informationsmöte om hur ersättningsreglerna fungerar, ja då var Håkan ute på viktigare äventyr.

Men sen rullades nästa historia upp. Håkan hade hyrt en bil, och krävde den ersättning man får när man använder sin egen i stället. Sant eller inte, skandalerna rullar på. Och vad säger Juholt då? Efter ett hårt pressat möte där partimedlemmar öppet krävt hans avgång reflekterar han över detta till en journalist. ”Jag träffar många människor hela tiden i mitt jobb. Detta är en vanlig dag på jobbet”.

Som det ser ut nu verkar Juholt inte bara se ut som L-G B, han har tydligen även Lars Görans koll på verkligheten också. Detta kan inte vara bra.

Dagens blog blir lite norlunda än mina vanliga funderingar. Jag köpte en USB-HD på 2 TB för att spara lite filer som jag samlat på mig. Jag har redan två andra diskar som används dels för backup, och dels för lagring och nu ville jag renodla systemet med bara backup på de diskarna, och sparade filer på en annan.

Men Ack! Disken ville inte mounta när jag pluggade i den. Formaterad i NTFS är detta ett problem; det finns ingen dokumentation alls för NTFS så det är omöjligt att reparera. Ryktet säger att inte ens Microsoft har dokumentation, annat än i källkoden.

Eftersom jag inte vet hur man löser detta problem så fick jag höra mig för, och hur jag gick till väga, det beskriver jag här i blogen. Om jag behöver göra det igen så kan jag läsa, och sen kanske det kan hjälpa en annan människa en dag.

Jag ville inte använda filsystemet NTFS då det är helt odokumenterat. Men jag ville att det skulle vara kompatibelt med Windows ändå, man vet inte var disken hamnar nästa gång. Själv kör jag ju Ubuntu på den dator som kommer att använda disken mest. Valet föll på VFAT.

Steg 1:
Öppna upp en terminal och skriv in ”tail -f /var/log/messages”
Detta visar dig allt som Linux finner värt att skriva ner i logfilen, och uppdaterar när det händer nått nytt. Bra att ha.

Steg 2: Plugga i din USB-HD.

Steg 3: Öppna upp en ny terminal. Skriv in ”sudo fdisk /dev/sdb -l”
Detta visar vilka partitioneringar du har på disken. Om du vet hur stora alla dina diskar är så kan du se på storleken på hårddisken om du är på rätt. Du vill inte formatera din system-hårddisk. Är du rädd att göra fel; avbryt och ta en backup på /home nu.

Steg 4: ”sudo fdisk /dev/sdb”
Detta är verktyget som partitionerar disken. Den är menybaserad. ”m” ger dig menyn med allt du kan göra.
”d” låter dig radera en partition.

n
p
l
enter
enter
w

I tur och ordning skapar de nu en enda partition av hela disken. Vill du ha flera partitioner får du se upp lite. ”w” skriver dina nya partitioner. Nu är allt som fanns på disken borta.

Sista steget är att sätta ett filsystem på disken så att det går att faktisk lagra filer.
mkfs.vfat /dev/sdb1
Detta kommer att ta en stund. Efteråt kan du eventuellt tvingas plugga ur/i USB-kontakten för att tvinga Linux att känna igen din nya hårddisk. Sen är det bara att tuta och köra.

Om du kör Debian struntar du förstås i sudo, utan suar till root direkt. Vet du inte vad ”sua till root” betyder bör du be en vän om hjälp.

/dev/sdb är vad hårddisken heter i mitt system. Har du en dator med flera hårddiskar i redan heter devicen något annat. Omdu somjag gör detta för att hårddisken inte vill mounta närdu plggar i den: plugga i disken och läs vad som står i felmeddelandet. Vill du göra om en fullt fungerande disk finns det säkert ett sätt att kontrollera vad den heter men det kommer jag inte på nu. Som sagt: kommandot i steg 3 ovan visar hur stor din disk är, det är en bra kontroll av att du använder rätt disk.

Nu har socialdemokraterna äntligen utsett sin nya ledre. Det blev förstås en gubbe i övre medelåldern, och helt förväntat någon som ingen utanför Arbetarepartiet eller hans närmast anhöriga hört talas om. Så långt inget att häpna över.

Men detta tycker jag är kul: Är inte Juholt lite väl lik Lars-Göran Bengtsson från SVTs humorserie ”Starke man”?

Igår gick jag in på websiten Upstreamonline för att kolla in de senaste oljepriserna. Jag vet att de är höga nu, men då jag inte tittat på ett par dagar fick jag ett Woa! -ögonblick.

Brent kostade 114 amerikanska dollar. Låt mig förklara. Olja är inte bara olja. Beroende på vilket fält den kommer från har den olika sammansättning, och för att göra den till användbara produkter måste den raffineras. Detta görs i oljerafinaderier, vilka som regel specialbyggs för en viss sorts olja. Därför handals olja av olika kvaliteér av olika säljare och uppköpare. ”Brent” är brittisk olja från Nordsjön, och när man talar om att oljan kostar si och så mycket på ekonominyheterna så är det ofta priset för Brent man talar om.

Priset sätts i amerikanska dollar per fat. Ett fat är 159 liter.

Kontrollen av priserna idag visade att Brent kostade 112 dollar. West Texas Intermediate (WTI) som kroniskt ligger 15 dollar under det senaste halvåret kostade 95 dollar. De flesta andra kvaliteer kostade runt eller över 110 dollar, och alla över 100.

Kravallerna i Mellanöstern spelar stor roll i att driva upp priserna på detta sättet. Först började oroligheterna i Tunisien när en arbetslös universitetsutbildad ung man eldade upp sig själv. Marknaden oroades, och priserna gick upp något. Men det var först när det började hända saker i Egypten priserna började klättra uppåt. Egypten är inget oljeexporterande land. De producerar olja, men den inhemska konsumtionen ökar, samtidigt som produktionen nådde sin topp för ett antal år sedan och dalat sedan dess. Alldeles häromsistenes möttes kurvorna, och Egypten blev tvungen att för första gången börja importera olja. Det gjorde att matpriserna steg i landet, då dessa subventioneras med inkomster från oljeexport, vilket nu upphört. De höjda matpriserna hjälpte garanterat till att göra folk arga i landet.

Så det är alltså inte så att världen oroat sig för att Egypten skulle sluta exportera olja; de har redan börjat importera. Oron gällde istället Suez-kanalen. Jag läste nånstanns att 7% av all handel till sjöss går genom den kanalen. Eller om det var av all internationell handel överhuvdtaget? Mycket är det i alla fall. Mycket olja passerar där, och genom en pipeline som byggts parallellt med kanalen. Oron för att detta flöde skulle stängas av hjälpte upp priserna. För övrigt tar Egypten 200 000 dollar i avgift för att åka genom Suez, en betydande del av landets ekonomi.

Men sen började saker hända i Libyen. Situationen här är värre. Dels är diktatorn Muhammar Kadaffi (stavning varierar från plats till plats) helt enkelt galen. Han kommer inte att ge sig, och det är troligt att mycket blod kommer att flyta på gatorna. Risken för hans skull är att han slutar sina dagar som Rumäniens diktatorpar Ceauşescu, eller som Italiens Mossulini. Av de olika kravallerna runt om i Mellanöstern och Nordafrika (ytterligare oljeländer har ju kravaller just nu) är det denna som just nu verkar ha störst potential till långdraget kaos och tragedier. Rapporterna om hundratals dödsoffer och östeuropeiska legosoldater som tjänar 2000 dollar om dagen säger en hel del ändå.

Och kopplingen till oljepriserna denna gången är att Libyen har massor. Av rent politiska skäl producerade de olja i lågt tempo under flera decennier, när andra länder pumpat för fullt. Därför har de kvar en stor del av sin olja. Dessa reserver var dessutom stora från början.

Av alla länder som producerar olja har 2 av 3 passerat sin maximala produktion och tappar tempo varje år. Listan på exporterande länder blir allt kortare. År 2005 exporterades dagligen 47 miljoner fat olja. Nu exporteras dagligen 45 miljoner fat. Det som hänt är inte beroende på den ekonomiska krisen; att folk inte vill köpa. Det finns alltid köpare. Kina exempelvis ökade sina importer med 1 miljon fat per dag under 2010. Det är helt enkelt beroende på brist på säljare. Under de kommande decennierna kommer land efter land att sluta exportera. Norge troligtvis 2035. Saudiarabien kommer att ge upp sist mellan 2045 och 2050. Och Libyen har i dessa sammanhang möjlighet att exportera till åtminstone 2030. Libyen är helt enkelt ett väldigt viktigt land för försörjningen av olja, inte minst i Europa. Och nu är det så skakigt som det är.

Ett citat från nät-pressen under veckan som gick:

Så långt anledningen till de höga priserna.

Men vad innebär olja för över 110 dollar fatet? Några riktmärken kan hjälpa tillför att förstå.

OPEC sade under sommaren förra året att de ville att oljepriserna skulle ligga mellan 70 och 80 dollar. Det var i deras ögon ”rättvisa” priser, där kunderna hade råd att köpa, och producenterna tjänade nog med pengar för att ha råd med nya investeringar. (Oljebranchen kräver en ständig barnpassning med nya och väldigt dyra investeringar).

95 dollar anses vara det pris som utlöser en lågkonjunktur (inflatonsjusterat till 2008 års dollarkurs). Alltså; om det är högkonjunktur, och oljan blir så dyr, bromsar ekonomin in och det blir lågkonjuktur.

När oljan var som dyrast den 11:e juli 2008 kostade den 147 dollar. I augusti rasade ekonomin ihop och priserna föll ner mot 40 dollar.

Förra gången oljan kostade över 110 dollar var när priserna tillsammans med världsekonomin var stadd i fritt fall, på väg från 147 till 40 dollar. Gången innan var när priserna var på väg upp mot 147 och alla undrade hur länge priset skulle fortsätta öka.

Sammanfattar vi all denna prisinformation blir det så här: oljan är nu så dyr att en ekonomisk återhämtning inte längre är möjlig. Om inte priserna sjunker snart så blir det en ny ekonomisk krasch.

Signalerna från den svenska ekonomin är att den är under återhämtning. Vi är inte i en högkonjunktur, men optimismen sprider sig och den är på väg.

Men oljepriserna är sådana som de är i slutet på en ekonomsik cykel, inte i början. Alla vet att högkonjenkturer driver upp oljepriserna. Om vi har dessa priserna i början, och om de redan nu är höga nog för att inleda en ny lågkonjunktur, vad är utsikterna för ekonomin då?

Så dagens lektion är denna: håll ögonen öppna och följ utvecklingen i Mellanöstern/Nordafrika och håll koll på oljepriserna. Din egen ekonomi hänger på det.

Förra året

Det är ett nytt år, och jag tycker det är dags att göra en prognos för katastroferna under det nya året. Men vi börjar med att titta bakåt för att få något att jämföra med.

2010 är ett riktigt katastrofalt år. Vi kan med fog säga att det är det mest katastrofala året på länge. Jag vet inte vilket år det senast var så här illa men år av detta slaget återkommer med decenniers mellanrum.

Till att börja med hade vi jordbävningar. I motsats till vad många tror får vi inte fler eller värre jordbävningar med tiden. Men det varierar år från år. 2010 var ett extremår, och får räknas in i klubben med de mest geologiska oroliga åren. Alla minns jordbävningen i Haiti med 250 000 dödsoffer, men det var ju även jordbävningar i Kina, Chile, Nya Zeeland bland annat. Ovanligt illa alltså, men inte det värsta någonsin, några år har varit ännu värre.

Vädret har också varit illa. I början av året förutsades det av bla NASA att 2010 skulle bli det varmaste året nånsin, och det blev det också. Endast 2005 ligger på samma nivå, båda åren avsevärt varmare än 1998, som det året krossade alla rekord. 9 länder i Asien och Afrika slog sitt nationella högsta värmerekord, och rekordet för hela Asien (över 53 grader) slogs också i Pakistan.

Ekonomin var kaotisk, med enorma lån för att rädda banksektorn i flera I-länder och hålla ihop Euro-samarbetet inom EU.

Vad gäller människoskapade katastrofer så tänker vi på Macondo-fältet i Mexikanska Golfen, där oljeborrplattformen Deep Horizion sjönk och dödade 11, och ställde till med den värsta oljeolyckan på västra halvklotet. (Den som ägt rum i Colombias djungler är ingen olycka, utan medvetna utsläpp av Shell för att spara pengar.)

Det kommande året

Så hur blir nästa år? Detta är min gissning:

Klimatet

Det är omöjligt att säga att ett visst datum om ett halvt år kommer det att vara så varmt och blåsa i den riktningen på det stället. Och kan vi inte göra det kan vi inte heller ge en exakt beskrivning av var det kommer att äga rum olika väderfenomen och hur mycket det regnar med mera. Men vissa storslagna mönster kan observeras i förväg. Detta beror på att klimatsystemet är ganska trögt. Om du nån gång kokat upp en kastrull med vatten så märkte du att det tog ett tag för vattnet att värmas upp. Detta beror på att det finns en inbyggd värmetröghet i vattnet. Våra oceaner innehåller enorma mängder flytande H2O och därför har vi en ganska stortröghet i klimatsystemet.

Under 2010 trycktes det in vissa ”signaler” i klimatsystemet som vi kommer att få skörda resultaten av under detta året. Därför kan man förutsäga att 2011 inte kommer att bräcka förra årets värmerekord. En upprepning av supervärmen i Ryssland står inte i stjärnorna, och därför lär Pakistan slippa den därtill kopplade super-floden.

Min gissning: vi kommer att få klimatkaos även i år. Jämfört med ett genomsnittligt år under 90-talet kommer det att vara värre. Men det kommer inte att bli lika illa som 2010.

Geologiska katastrofer

Den geologiska katastrof som skördar flest dödsoffer är utan tvekan jordbävningen. Tre faktorer avgör hur mycket skada och död som följer: Jordbävningen, husen, och antalet människor som bor där. Den generella trenden är att jordbävningar över längre tid inte ändras i intensitet. Däremot ökar befolkningen med runt 80 miljoner per år. Dessutom slarvar vi med underhållet av våra hus allt mer. Ta Haiti som exempel. 1985 var befolkningen i området lägre, och husen bättre. En gissning som gjorts säger att om jordbävningen ägt rum då i stället hade 85 istället för 250 tusenden dött. Dessa trender kommer att fortsätta in i framtiden, så vi kommer att få se ständigt ökande antal dödsfall i jordbävningar framöver.

Men för 2011 är min gissning denna: 2010 var ovanligt aktivt, och två högaktiva år på rad är inte troligt. 2011 kommer att se färre geologiska dödsoffer än förra året.

Ekonomin

Världsmarknadspriset på olja ligger idag över 90 dollar. Detta är väldigt högt. Jämför med 10 dollar 1998. Visserligen har vi inflation, men det förklarar inte priser 9x högre. Varför är priserna så höga? Olja är en icke förnyelsebar resurs. Det innebär att det finns en viss mängd i marken. Om man ständigt ökar den takt med vilken man pumpar upp oljan kommer man förr eller senare att nå ett tak, där det inte längre går att få ut oljan fortare. Detta tak nåddes 2005 (73 miljoner fat olja per dag). Sedan dess har det inte gått att öka produktionen ytterligare. Under samma tid har kineserna ökat sin import av olja med 2 miljoner fat per dag. Efterfrågan på olja stiger, men inte tillgången. Därför stiger i stället priset för att dämpa efterfrågan.

Olja är drivmedlet för vår ekonomi. Varje komponent av världsekonomin har en komponent av olja i sig. Blir olja dyrare blir ALLT dyrare. Blir allt dyrare kommer vi att göra mindre av allt. Efter hand som vi kommer ut ur denna extremt sega lågkonjunktur kommer efterfrågan på olja att stiga, därmed priserna, och därmed dämpas återhämtningen. Jag ser ingen lösning på detta på kort sikt, och tror därför att lågkonjukturen kommer att fortsätta i ett par år till.

Samtidigt tror jag inte att det kommer att komma upp några jättestora överaskningar vad gäller olika länders stadsskulder, banker i kris med mera. Krisen som ägde rum spolade ut alla råttorna ur kloakrören. Problem kommer att uppstå, andra förblir olösta, men jag tror inte det kommer att äga rum något speciellt katastrofalt här.

Förutsägelse: 2011 kommer ekonomiskt att präglas av seghet. Inga speciella katastrofer, men återhämtningen blir en besvikelse. 2011 blir ett mellanår.

Matpriserna

Det som kan tvinga mig att äta upp min ekonomiska profet-hatt i december i år är matpriserna. 2008 såg vi matkravaller i hela världen. Matpriserna steg och endast den ekonomiska kollapsen fick ner dem igen. Under förra året började priserna stiga igen, och med ytterligare 80 miljoner magar att mätta, ökad ekonomisk aktivitet och en ”matskuld” från 2010 års vetebränder med mera kommer dessa priser att bara stiga. När jag skriver detta brinner bilar på gatorna i Tunis och en diktator som suttit större delen av mitt liv tvingades fly till Saudiarabien (diktatorer tar hand om varandra). Vi kommer att få se mer, inte mindre, av detta under året. Jag ser inget på kort sikt som kan återställa matbalansen under året.

Detta kan ställa till oväntade politiska kriser (som exemplet Tunisien), driva upp priser på mat och bränsle ytterligare och är den största riskfaktorn för politiskt, socialt och ekonomiskt kaos under året.

Förutsägelse: Matpriserna kommer att stiga. Matkravaller på flera håll. Världens reservföråd av mat kommer att sjunka under året. Hungerbekämpningen kommer att gå baklänges i år, eller åtminstone få stora problem.

Summering

Året verkar alltså bli lite av ett mellanår vad gäller jordbävningar, klimatkaos och ekonomiska problem, men vi får ökade problem vad gäller tillgång och priser på mat. 2011 verkar alltså bli den negativa kopian av förra året. Men matsituationen kommer att spela joker och gör det politiska och ekonomiska svårare att förutse. Året kommer inte att slippa undan sin del av olyckor, men jag tror att det kommer att vara ett snällare år än både 2010 och 2012.

För en gångs skull är jag först ute med en teknologisk innovation. Detta händer i stort sett aldrig. Jovisst var jag tidigt ute med att ha en personlig dator. 1995, året innan folk började skaffa internetupkoppling via telefonnätet och ett segt tele-modem, hade jag redan skaffat en dator. Den hade en floppy-drive, och CD-spelaren var listad i manualen som följde med som ”extrautrustning” man kunde beställa till. Intressant nog står skärmen till den datorn – en 15 tumm vid skärm av den gamla typen med elektronstrålerör – i hörnet här i lägenheten, och väntar på att få följa med mig på nästa tur till tippen.

Men jag brukar inte vara först ute med någonting som har med teknologi att göra. Jag skaffade aldrig en sån där bärbar CD-spelare alla skaffade i slutet på 90-talet. Jag använder fortfarande min andra mobiltelefon. Och den första köpte jag begagnad!

Men nu är jag först ute med något.

-Va, hur kan du ha det?
Folk frågar alltid samma sak när jag talar om mitt telefonnummer. Jag bor i riktnummerområde 0451 (Hässleholm) men har riktnummer 0470 (Växjö). Hur går det till?

Min telefonleverantör har inget eget kopparnät till fast telefoni. (Jag använder alltså inte Telia). Därför hyr de in sig på Telias nät. Det kostar dem pengar. Men dom har ett eget mobilnät.

Så en dag fick jag ett telefonsamtal. De frågade om jag ville få lägre telefonräkning. Jag tackar aldrig nej till lägre räkningar så jag tackade ja. De ville skicka mig en ”dosa” jag skulle koppla in min telefon på, och sedan sänkte de kostnaden för abonemanget. Jag undrade vad det var för en märklig dosa, men var glad för den lägre räkningen.

Två veckor senare fick jag ett paket på posten. I det paketet fanns min dosa. Något som ser ut som ett bredbandsmodem. Men i den finns en mobiltelefon. In i denna dosa kopplar jag mina vanliga telefoner, som nu alltså går över mobilnätet.

Men då inträffar något skoj; jag kan ta med mig dosan vart jag vill. Flyttar jag till Gottland kan jag ha med dosan dit. Åker jag på semester i Bohuslän, samma sak. Och nu har jag hunnit med att flytta från Växjö, till Hässleholm. Och tog med mig min dosa, och mitt telefonnummer. Med Växjös riktnummer.

Och nu blir alla förvånade över mitt smländska riktnummer. För en gångs skull är jag först med ett teknikskifte. Känns bra.

För några dagar sedan släppte IEA årets upplaga av prognosen för framtidens energiförsörjning, World Enery Outlook 2010. Det går inte att ladda ner rapporten som en PDF, men väl att köpa den i pappersform här. worldenergyoutlook.org En sammanfattning kan man dock få läsa. Årets upplaga innehåller ett intresant diagram som, om man vet vad man ska leta efter, säger väldigt mycket om din framtid och ännu mer om skilnaden mellan vad politker säger och tänker. Låt mig ge en bakgrund innan vi går in på detaljerna.

OECD är en klubb för världens rika länder. De så kallade I-länderna alltså. OECD har ett organ som arbetar med energifrågor, International Energy Agency, vilket har sitt huvudkontor i Paris. Jag har nog talat om detta i en tidigare blogg. IEA ger alltså varje år ut sin WEO-rapport. Det som får mig att skratta gott är det som följer.

USA har ett eget liknande organ EIA, Energy information Agency. EIA har en man anstäld vid namn Glenn Sweetnam. För nått år sedan dök det upp ett diagram som cirkulerat vitt omkring på Internet.

Vad vi tittar på här är ett diagram över hur mycket olja som kommer att produceras och säljas i fortsättningen. De flesta vet om att olja är en icke-förnyelsebar naturresurs. Det betyder att om vi använder den kommer den en gång att ta slut. Av geologiska och tekniska skäl kommer det inte att gå till som när man skär skivor ur en limpa bröd; man tar så mycket man vill ha när man vill ha det, tills det helt plötsligt är slut. I stället kommer det att gå till som när man kramar ur en våt tvättsvamp; det rinner hela tiden, men allt långsammare.

Diagrammet ovan visar hur oljan kommer att börja tryta. Det svarta horisontella böjda sträcket visar hur mycket olja vi behöver, och de färgade fälten hur mycket som kommer att finnas. Notera att vid det svarta lodrätta sträcket, alltså vid år 2012, går dessa isär. Det betyder att från 2012 kommer skillnaden mellan hur mycket olja vi behöver och hur mycket vi faktiskt har att bli allt större. Denna skillnad markeras av den vita triangelformade kilen som fått namnet ”Unidentified projects”.

Detta diagrammet är väldigt skrämmande för dem som förstår vad det betyder om vi förlorar tillgången till oändliga mängder billig olja. Diagrammet kom ut på nätet genom att Glenn Sweetnam höll en presentation med en PowerPoint för något år sedan. Powerpointen läckte ut på Internet, och EIA gick genast ut och förnekade alltsammans. Budskap: Oljan håller inte på att ta slut.

Så kommer då den 9:e november 2010 och jag får syn på WEO 2010. Och vad hittar vi där? Jo, följande diagram:

Notera den ljusblåa kilen markerad ”Crude oil – fields yet to be developed or found”.

Alltså oljefält som det ska borras hål i så att man kan producera olja. Såvida fältet överhuvudtaget är känt, annars måste man upptäcka det. Denna outvecklade resurs bara råkar vara precis så stor och utvecklas i precis samma takt som gamla fält torkar upp, så att produktionen av olja vi har idag ligger exakt platt, sträcket draget med en linjal, till år 2035. Och som med en magisk gest löper nu diagrammets övre sträck helt parallellt med Sweetnams diagram över efterfrågan av olja. Är det inte fantastiskt.

Vad är problemet med linjalraka sträck i diagram över oljeproduktion? Att det inte finns raka sträck i diagram över oljeproduktion. Oljan som ska fylla i den ljusblåa kilen finns helt enkelt inte. Detta är IEAs sätt att säga ”vi har slut på olja, men vill inte erkänna det”.

Glenn 1 – EIA 0

Och som extra bonus; IEA skriver dessutom rakt ut att klimatet nog är kört också. Om nu någon annan trodde något annat, alltså.

Nu har svenska folket valt in ett vänsterpopuloistiskt rasistparti i riksdagen. (Dom är inte högerextrema utan vänsterextrema, men det får jag ta i en annan blogg). Nåväl, dagen innan valet intervjuades Jimmie Åkesson i ett radioprogram där han förklarade att hans drömsverige inte har några utlänningar, vilket alltså betyder att dessa ska utvisas om han får bestämma.

Vad skulle hända?

Så nu när vi har ett sådant parti i riksdagen så är det kanske på tiden att ställa frågan vad som skulle hända om man faktiskt gjorde som Jimmie drömmer om och utvisar alla våra alternativt hudfärgade invånare.

Så vad händer? Först måste vi se hur många dessa är, och var de bor. Populärt anges antalet människor med utländsk bakgrund till en miljon, och jag kommer här utan vidare att acceptera det antalet. Och som de flesta av oss vet bor dessa företrädesvis i städerna.

Jobben

Så om vi utvisar dessa kommer var 9:e människa att vara borta. Vi är ju nio miljoner i Sverige. Vad gör det för jobben? Svårt att säga, för en människa som har ett jobb har inte bara ett jobb, han/hon ger dessutom upphov till jobb. Varje gång du gör något som kostar pengar så ger du någon något att göra, och bidrar till att hålla den personen med arbete. Du är med andra ord en konsument. Vi vet att det blir många lediga jobb inom pizza-branchen, men betydligt färre inom exempelvis våra företagsstyrelser om detta sker. När dessutom en av nio invånare försvinner kommer det att försvinna så många konsumenter, så affärer kommer att sälja mindre mat och så vidare. Vissa brancher kommer att försvinna helt såsom specialister på halalslaktat kött, och griskött kommer att ta marknadsandelar från nötköttet i kyldisken. Men på det stora hela tror jag inte det händer så fruktansvärt mycket vad gäller sysselsättningen; dessa människor ockuperar vissa jobb, och genererar vissa andra. Det tar i viss mån ut varandra.

Bomarknaden

Viktigare är att se vad det gör på bomarknaden. För vi kommer att helt plötsligt ha en bostadskapacitet som är en miljon för stor. Nu råder viss brist på bostäder, men inte SÅ stor brist. Framförallt lägenheter kommer att ställas tomma.

När detta sker kommer lagen om tillgång och efterfrågan att spela in. Tillgången på bostäder stiger, samtidigt som efterfrågan sjunker. Och vad händer då med priset? Det sjunker också. Och det kommer att sjunka rejält. Bostadskapacitet för en miljon är inget skämt. Det kommer inte att finnas behov av att bygga en enda ny lägenhet… någonsin. Slänger vi ut invandrarna så lär vi även stoppa införseln av nya. Vilket betyder att Sverige kommer att drabbas av att befolkningen börjar sjunka. En svensk kvinna föder ju mindre än de 2.1 barn hon måste föda för att hålla befolkningen uppe, och definitivt mindre än vad som behövs för att öka den. Dessa lägenheter kommer ALDRIG att fyllas igen, annat än en liten del som absorberas pga den nuvarande bostadsbristen bland unga.

Det innebär förstås att underhållet kommer att bli eftersatt. Historiskt sett har ingen varit beredd att betala pengar för att hålla i ordning bygnader som inte används, annat än för museiala användningsområden. Nybyggnationer är inte heller att tänka på. Är du i byggbranchen så säg adjö till ditt jobb.

Banksektorn

När hundratusentals bostäder står tomma och helt enkelt inte kan säljas kommer priset att falla tills varenda trettonåring flyttat hemmifrån. Och då följer även priserna på villor med neråt. Så då står vi där med nästa situation; Folk har lån på bostäder där lånet är större än vad de kan få för bostaden om de säljer den. Vi är därmed bara en våg av arbetslöshet ifrån att få exakt samma bolånekris som i USA framkallade en global ekonomisk kolaps år 2008. Och sådana vågor kommer lite då och då. Och särskilt nu, när byggsektorn rasar ihop.

I en sådan kris kommer bankerna att få en rad telefonsamtal från personer som meddelar att de aldrig kommer att klara av att betala lånet. Bankerna kommer att förlora mycket pengar.

Nationalekonomin

Och när bankerna förlorar pengar finns det en sak de är bra på som de inte kommer att kunna göra längre: låna ut pengar. Det finns inget kapital längre – för bankerna måste fortfarande tänka på sina sparande kunder – och då kan de inte låna ut. Och det är förutsättningen för industrin och företgssektorn. En privatperson tar ett lån för att starta ett företag, en industri tar ett lån för att köpa en ny maskin, en bonde tar ett lån för att köpa in årets utsäde. Allt det upphör.

Nu kraschar finanssverige, och industrin och företagen följer efter. Ekonomisk kris. Massarbetslöshet. Staten förlorar skatteinkomster, och tvingas samtidigt betala ut mer och mer bidrag, nerskärningar på allt.

Det ironiska med detta? Om vi gör som Sverigedemokraterna vill och ”försvenskar” Sverige, då kommer vi att bli som Grekland. Känns bra, eller hur?

Nu verkar det som läkare i hela världen fruktat skulle hända ha hänt: vi förlorar kriget mot bakterierna.Exempelvis står det om detta i en artikel i the Guardian.

Resonemanget är ganska enkelt. Bakterier muterar ganska snabbt, och de kan också i viss mån byta gener med varandra. Vissa bakterier är skadliga och kan orsaka infektioner. Dessa kan leda till allt från snuva och hostningar till amputationer och död. Vi kan bekämpa dessa bakterier med anti-biotika. Men då bakterierna muterar ganska snabbt är det bara en tidsfråga innan en bakterie muterar och blir imun mot antibiotikat. Alla andra bakterier dör, men just den överlever, och genen sprider sig. Med tiden blir våra bakterier allt mer resistanta mot allt fler antibiotika.Enligt artikeln:

”The emergence of antibiotic resistance is the most eloquent example of Darwin’s principle of evolution that there ever was,” says Livermore. ”It is a war of attrition. It is naive to think we can win.”

Och nu har det alltså dykt upp en sådan bakterie i Indien. En gen kallad NDM 1 verkar ge bakterien förmåga att stå emot i praktiken alla kända antibiotika vi har. Och den har redan spridit sig till Europa, med två kända fall i dagsläget i UK. Att bakterien dök upp just i Indien är inte förvånande. Med läkarvård med västerländsk klass men Indiska priser åker rika människor från hela världen dit för att få organtransplantationer, kosmetisk kirurgi, efter-kirurgisk vård, föda sina barn och annat. Patienter från hela världen roterar genom Indiens antibiotika-täta sjukvård.

Vi har inte slut på anti-biotika än. Men under de kommande årtiondet kommer vi att bli allt mer avväpnade i en kamp vi bara förlorar.

It may not be over yet, he says, but ”we are certainly scraping the bottom of the barrel to find antibiotics that are effective against some of the infections caused by bacteria.”

Så vad innebär detta? Mycket modern sjukvård såsom organtransplantationer blir omöjligt. Vi kommer att dö av hygien-relaterade sjukdommar igen. Alla barn kommer åter att få lära sig tvätta händerna innan de äter. Välkommen till framtiden. Din gammelmofrars värld.