En elefant, fem blinda män och Einstein

En klassisk liknelse från sydostasien handlar om fem blinda män och en elefant. Jag får erkänna direkt att jag inte har helt koll på om den är indisk eller buddhistisk eller vad. Men ni fattar. I vilket fall som helst får vi i berättelsen veta att fem blinda män mötte en elefant, och gick fram för att känna på den. Den ena mannen som hittade elefantens ena ben beskrev elefanten som en trädstam. Nästa man sade att nej, den är mer som ett rep. Han hade hittat elefantens svans. Den tredje mannen kände på elefantens sida och beskrev den som en klippvägg. De sista två hittade elefantens snabel respektive betar, och deras beskrivning av elefanten skiljde sig helt från alla andras.

Slutsatsen av denna sedelärande berättelse är att tillsynes helt olika beskrivningar av samma sak kan vara sanna ändå. Med andra ord; det som är sannt för dig kan vara olika mot det som är sannt för mig, men ingen behöver ha fel. Sanningar kan vara individuella.

En annan som berättade en liknande historia var Albert Einstein. Han läste om en intressant observation, att ljuset uppvisade samma hastighet när man mätte den, oavsett hur man gjorde. Det är intressant, för alla andra hastigheter är relativa gentemot den som mäter det. Tänk dig en man som står på en bil, vilken färdas i hög hastighet. Mannen skjuter en pil från en båge. Mannen i bilen kommer att uppfatta hastigheten annorlunda än en person som står på gatan bredvid. Hastigheten är relativ. Men ljusets hastighet är den samma oavsett referensram för den som observerar det. Albert kom fram till att ljusets hastighet är absolut, och allting annat är relativt. Till och med tiden.

Påståendet att “allt är relativt utom ljusets hastighet” har kommit att bli en allmänt accepterad sanning. Precis som slutsatsen från berättelsen om elefanterna. Sanningar kan variera från en person till en annan.

Det finns bara ett problem. Och det är att dessa tolkningar är helt fel. Till och med Einstein själv lär ha sagt att den som inte kan förklara en sak på ett enkelt sätt inte har förstått den tillräckligt bra. Missförstånd kommer av att inte förstå på djupet.

Poängen med berättelsen om de fem blinda männen och elefanten är en annan än den så ofta framhålna. Det var inte så att de hade olika sanningar som var sanna ändå. Poängen var att de hade fragmentarisk kunskap. För en seende människa som står ett par meter bort och betraktar spektaklet blir det fullständigt uppenbart att elefanten är ett system med många komponenter, och de blinda männen TROR att de har motsägelsefulla bilder av elefanten helt enkelt för att de inte ser hela. Med andra ord; om vår kunskap är fragmentarisk kan de olika fragment vi besitter framstå som motsägelsefulla, men för den som ser hela bilden finns ingen konflikt, som Darth Vader sade till Luke Skywalker.

Samma sak med Einsteins påstående om relativitet. Einstein är grovt felciterad. Han sade faktiskt aldrig att allt är relativt, utan att allt är relativt beroende på referensram, utom ljusets hastighet, som är absolut. Biten om referensram är livsviktig för att förstå vad han menade.

Tänk dig att du står på jorden utan att röra på dig. Samtidigt färdas jag fram i mitt rymdskepp i en hastighet nära ljusets. Mellan oss två är tidens flöde relativ. Både du och jag tycker att våra egna klockor går i normal fart, men jag tycker din går supersnabbt, du tycker min nästan står stilla. Så utifrån våra individuella referensramar är allt utom ljusets hastighet relativt.

Men tänk dig någon som finns utanför Universum, med förmågan att titta in och se allt. Säg Gud. För denna person är ingenting relativt. Gud skulle se att du står stilla på jorden, jag färdas i ett rymdskepp nära ljusets hastighet, och tiden går si och så fort för oss båda.

Låt mig ta ett enklare exempel. Personerna A, B och C finns på olika våningar i ett 20 våningar högt hus. Våning 5, 10 och 15. B finns på våning 10. A tycker då att B finns 5 våningar uppåt, C tycker att B finns 5 våningar neråt. Allt är relativt eller? Men sanningen är att A finns på våning 5, B på våning 10 och C på våning 15. För en person som finns i huset bredvid och tittar in i huset är deras placeringar inte relativ, utan absolut.

Kunskap blir endast relativ när den är begränsad. Påståendet att allt utom ljusets hastighet är relativt är fel. Ett korrekt påstående är att all fragmentarisk kunskap är relativ, utom kunskapen om ljusets hastighet som är absolut.

Vi har dragit fel slutsats av berättelsen om elefanten och de fem blinda männen. Det finns inte individuella sanningar. Det är en absolut sanning att elefanten har olika kroppsdelar med olika egenskaper. Det är bara de fem blinda männen som i sin ynkedom inte kan tänka sig att systemet de analyserar är större än vad de kan känna med sina händer. De tror att de ser hela bilden, hela verkligheten, och sedan börjar de bråka med varandra om vilka egenskaper elefanten har.

Detta är en filosofisk diskussion, men den har praktiska konsekvenser. Ofta debateras det mellan folk från olika åsiktstraditioner. Alla vill väl, men de kan bara inte komma fram till gemensamma slutsatser. Istället menar de att den andra har fel. Inte sällan är det så att den ena faktiskt har rätt och den andra fel, men det kan också vara så att båda två endast har en begränsad insikt. Deras kunskap sträcker sig inte tillräckligt långt. Och de kan inte tänka sig att det finns större sanningar, saker de inte är kapabla att se. I alla sådana fall är det dags att ställa sig en fråga; kan jag skaffa mig bredare och djupare kunskaper, vilka skulle låta mig se i ett bredare perspektiv och ge mig djupare insikter? Inte sällan ger sådana frågeställningar insikter om mer komplicerade frågor och svar än av typen “A eller B” som dominerar svensk politisk debatt nästan helt och hållet.

Ingenting är relativt, inga sanningar är individuella. Allt är absolut, men all mänsklig kunskap är fragmentarisk. Man gör klokt i att minnas detta.

Kommentera

Din emailadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *