Min slutsats om ordet neger

Psykologer vet om att om likasinnade börjar diskutera sina åsikter med varandra så blir de allt mer likriktade. Man vill bekräfta sitt medlemskap i gruppen genom att ”verkligen” tycka som de andra. Det är förmodligen så extremistiska ideér föds. Själv har jag nästan ingen att samtala med politik om vilket leder till en annan process; istället för att ta till mig en politisk paketlösning av det ena slaget eller det andra så driver jag fritt omkring och bildar mig uppfattningar som faktiskt är mina egna.

Av just den anledningen har jag inte som så många andra snabbt bildat mig en uppfattning om bruket av ordet ”neger” och sedan byggt en betongbunker omkring min åsikt. Därför har jag inte heller förstått hur folk tänker, oavsett vad de tänker i frågan. Och därför har jag tänkt mycket på saken. Bland annat här, i ett blogginlägg ingen som läst det verkar ha förstått. Följande är vad jag till slut kommit fram till.

Det finns många negativa tillmälen som gått från att vara en förolämpning till ett accepterat bruksord. Det tidigaste exemplet jag känner till är ordet ”kristen”. I Apostlagärningarna läser vi ”det var i Antiochia de troende först kom att kallas kristna”. Efter det används inte ordet nått mer i boken. Ordet kristen används bara 2 gånger i hela Nya testamentet, om jag har rätt för mig. Varför är det så? Den mest troliga förklaringen är att ordet kom till som en förolämpning. Med modern politisk svenska skulle vi säga att ordet var ”kränkande”. Men med tiden händer något; de troende börjar använda ordet om sig själva, tills det till slut blir det förväntade ordet att använda när man skall referera till gruppen.

Hur gick detta till? I två steg. Det första steget är ”neutralisation”. Det går ut på att om jag använder ordet om mig själv slutar det vara en förolämpning. Det andra steget är ”integration”. Det betyder att ordet blir så accepterat att det blir ett allmänt bruksord, vilket de som utpekas av ordet själva använder om sig, och förväntar sig användas av andra.

Det som hände med de troende i Antiochia och senare var att de lät ordet ”kristen” genomgå ”neutralisation och integration”, vilket är den term jag väljer att använda för att beskriva processen. Men det har hänt flera gånger sedan dess. I modern tid har ordet ”nörd” gått från att vara ett tillmäle till något man är stolt över. ”Skogsmulle” var också ett tillmäle en gång i tiden. Jag defineierar mig själv med stolthet som just en skogsmulle, likväl som kristen och nörd. Alla de orden har blivit neutraliserade och integrerade.

Andra ord som är på väg genom processen är bög och flata. Så många av dessa använder ordet om sig själv att de till stor del gått igenom processen. Det är ännu inte helt säkert att använda de orden, i de lättkränktas land finns det fortfarande de som ser en negativ värdeladdning i de orden, men jag tycker att de som gör det behöver följa med i utvecklingen. Bög och flata är inte längre kränkande ord. Get used to it.

Så vad tycker jag då om neutralisation och integration? Personligen tycker jag det är ett alldeles utmärkt sätt att bemöta intolerans. Om någon ämnar kränka mig med ordet tar jag det till mig och bär det med stolthet. Kränkarna förlorar då ett ord att använda för att kränka folk med. Fantastiskt, vi borde göra så med fler ord.

Men en sak behöver slås fast: endast de som utpekas av ordet kan neutralisera och integrera det. Jag har inget emot att kalla mig själv ”rödtott”. Men du som inte har den vackraste hårfärgen i världen får använda det på mina vilkor. Så fungerar det. Endast den som borde känna sig kränkt kan välja att känna sig stolt över ordet.

Var hamnar vi då med ordet neger?

Martin Luther King använde konsekvent ordet i sina tal. Han nämnde jämt och ständigt ”the negro” när han talade om sitt eget folk. När jag nämner detta faktum för vänstermänniskor får de något chockerat i blicken och säger ”men han var ju svart ju”.

Och det är exakt här det går fel. Vad M.L. King gjorde var att neutralisera och integrera ordet neger. Detta kraftfulla sätt att ta bort en kränkande värdeladdning i ett ord.

Och då kommer en massa VITA TYCKARE och säger att stopp och belägg, detta ord är kränkande och får icke brukas. Det är vita människor som drivit denna linjen. Av någon orsak blir vita mycket mer kränkta av ordet än svarta blir.

Låt mig då återvända till det jag skrev längre upp: Endast den utpekade gruppen kan neutralisera och integrera ordet. Det betyder att det är deras val. Samerna väljer själva om de vill kallas lappar eller ej, osv. Men i det här fallet är det vita som bestämt åt de svarta att de skall känna sig kränkta av ordet neger. Detta är en rättighet vita inte skall ta sig. De svarta har berövats möjligheten att neutralisa och integrera ordet neger. Det var deras val. Vita tyckare tog det valet ifrån dem.

Hade jag varit svart själv hade jag varit skitarg på detta.

Kommentera

Din emailadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta *