Hur stabil är egentligen världsekonomin?
Igår lärde jag mig ett nytt ord: High Frequency Trading, Högfrekvenshandel. Jag hade inte förväntat mig att lära mig det ordet, men tji fick jag. Men låt oss ta det från början.
Jag antar att alla som läser den här bloggen inte håller sig dagligen uppdaterad om priset på råolja på världsmarknaden. Men som en allmän bakgrund kan man säga så här; olja prissätts i dollar per fat. 1998 kostade oljan 10 dollar per fat, men sedan började priset stiga. I mitten på -00-talet började så priset skena iväg okontrollerat, och i juli 2008 nådde oljan rekordnivån 147 dollar per fat. Därefter inträffade den ekonomiska krashen som alla vet, och priset föll till strax över 30 dollar. 70 till 80 dollar är det pris OPEC vill att oljan ska kosta.
Den sista tiden har jag misstänkt att oljepriset legat för högt. Priset ligger över 80 dollar, och klättrar. Men vi förbrukar mindre olja än vad som produceras. Det innebär att de väldiga oljecisterner som finns runt om på vår jord fylls upp mer och mer. Om vi skulle få slut på olja helt plötsligt kan vi använda oss av dessa reserver, och de är nu så stora att de kommer att räcka längre än på mycket länge.
Alla vet att när tillgången på en vara ökar i förhållande till efterfrågan inträder priskonkurans, och priset sjunker. Men här har vi alltså sett det motsatta fenomenet. Vad är skälet? Mest troligt att det beror på handel med så kallade ”futurer”. En futur är helt enkelt ett produktionslöfte. Jag köper ett löfte av en oljeproducent att han skall ge mig en viss mängd olja ett visst datum, men jag betalar redan nu. Detta produktionslöfte kan jag sedan handla med som vilket värdepapper som helst. Eftersom vi talar om framtida olja prissätts den efter hur mycket vi tror oljan kommer att vara värd i framtiden. Typiskt handlar man olja på futurer om tre eller sex månader.
De senaste månaderna har alltså priset stigit trots att tillgången ökat. Anledningen är mest troligt att den så kallade marknaden tror att ekonomin håller på att vända, och att oljepriset kommer att stiga. Och oljepriset sätts faktiskt efter vad futurerna kostar, för det finns ingen som vet hur mycket oljan egentligen borde vara värd.
Så för någon dag sedan kollade jag på oljepriserna för att se hur de utvecklats, med oljekatastrofen i Mexikanska gulfen i sinnet. Priserna var uppe i över 87 dollar förra gången jag tittade. Och jag fick se det här:

Priset har alltså legat på eller över 80 dollar sedan februari. Men notera hur det sedan rasar ner under 80 dollar i slutet på denna veckans handel. Det rör sig om ett prisras på över 10%. Vad beror detta på? Jag fattar ingenting.
Så jag börjar leta, och finner nyheter om att världens börser gått ner av ingen speciell anledning alls. Börser rasade med kanske 5% och däromkring, och ingen vet varför. Det finns alltså ingen anledning i stil med ett krigsutbrott eller en stor bankkollaps. Så varför?
Det visar sig att det beror på något som heter högfrekvenshandel, eller algoritmisk handel. Förr i tiden så gick börshandeln till så att (vanligtvis) män i vita skjortor stod med en telefonlur i handen och tittade på datorskärmar där priser på olika varor, såsom valutor, aktier, råvaror och även olika former av räntor rullar förbi. Baserat på detta fattar de beslut om att köpa och sälja olika varor. Detta gör de genom att skrika i en telefon.
Idag görs detta med datorer, vilka behöver bråkdelar av en sekund för att räkna igenom vad som sker och fatta beslut därefter. Olika sorters matematiska regler (så kallade algoritmer) används för att med hög hastighet (hög frekvens) fatta beslut om att köpa och sälja. Det tar minuter för människorna att fatta vad som skett, men bara sekunder för datorerna att redan ha gjort det.
Så i helgen hade vi lite problem på marknaden; Greklands finanskris fick euron att rasa till lägsta värdet mot dollarn på 1,5 år, och det fick fart på datorerna, som började skena iväg. När ett par datorsystem började sälja av sina tillgångar sjönk priset då tillgången steg och efterfrågan sjönk på de varorna. Det fick i sin tur andra datorer att sälja också, och så vidare. Något stackars bioteknikföretag fick se sin aktie sjunka inte med men till 0,5% av sitt ursprungliga värde. Dagen därpå hade oredan retts ut, och allt kostade som vanligt igen. Det var bara datorerna som fick snurr.
Men priset på olja fick sig en välförtjänt justering neråt till under 80 dollar.
Denna lilla historia lämnar mig med en fråga; om datorer utför över 60% (och ökande) av all börshandel, och om systemet kan braka iväg såhär, är detta bra för oss? Är det säkert? Nästa gång en jättestor bank går omkull, eller om Grekland går i konkurs eller någon annan ”signal” sprutas in i börsvärlden, vad händer då? Är det så här osäkert, då kan vad som helst hända. Jag är övertygad om att vi även utan detta system kommer att tvingas gå igenom åtminstone en period till av börsturbulens i samband med den nuvarande ekonomiska krisen. Men hur kommer ett sånt här system att reagera. Kan det sänka oss ”onödigt” djupt? Något att fundera på.