De som följer nyhetsströmmar om klimatet, men även andra nyhetskanaler, har i veckan kunnat se en artikel cirkulera. Den citerar en forskningsartikel, som gör ett brutalt påstående om det framtida klimatet; om några hundra år kan det bli för varmt för att leva.

När är det för varmt för att leva? Det definieras som om du är naken i skuggan utomhus, dyngsur och en frisk vind eller fläkt blåser på dig, och du ändå inte blir avkyld. Efter en tid i sådan värme dör vem som helst; det går helt enkelt inte att leva så länge, och definitivt inte att arbeta, i en sådan värme.

En länk till en sida som publicerar artikeln kommer här. Just den här artikel länkar dessutom till den ursprungliga forskningsartikeln, skriven på forskarengelska.

När ska det då bli så varmt? Om 200 år eller nått ditåt, förutsatt att vi fortsätter släppa ut koldioxid i samma takt som idag.

Jag ifrågasätter inte den matematiska uträkningen. Koldioxid ÄR ett gasformigt isoleringsmaterial, och det är en tämeligen enkel operation att räkna ut hur mycket varmare det blir om man ökar koncentrationen av den gasen med X antal procent. Det är bara de så kallade skeptikerna som försöker påstå att detta skulle vara komplicerat. Det som är svårt är när man börjar räkna in så kallade feedback-effekter, då blir det mycket mer att hålla reda på. men då dessa som regel bidrar med mer värme utgör det inget stöd för förnekarsidan i klimatdebatten.

Det jag däremot stör mig på är att ingen påpekar det uppenbara; vi kommer inte att hålla dagens utsläppstakt i trehundra år; den takten ändras från år till år och har alltid gjort. Jag vet inte hur mycket vi kommer att släppa ut om tio år, men jag är villig att slå vad om en stor summa pengar att det inte blir årets mängd.

Tyvärr så är det så att vi inte kommer att släppa ut någon CO2 alls om 300 år. Troligtvis kommer våra utsläpp om 100 år att vara nere på max en procent av dagens. Detta av en väldigt enkel orsak; det finns inte så mycket kol, olja och naturgas i marken att vi kan hålla på som vi gör i flera hundra år till. Olja exempelvis uppnådde sin maximala produktion någonsin år 2005 eller 2008 beroende på hur man väljer att tolka siffrorna, och vi kommer alldrig att komma tillbaka till den nivån igen. I stället kommer produktionen att gå ner, först mycket långsamt, men om några år allt fortare. Sedan följer både kolet och naturgasen (formodligen i den ordningen) samma bana. De fossila bränslena tar slut, så småningom.

Faktum är att vi kommer att få se våra utsläpp av koldioxid gå ner ganska mycket med start kanske år 2020 eller nått ditåt. Och det i ett snabbare tempo än politikerna och industripamparna någonsin kommer att förhandla sig fram till. Det betyder att de riktigt skrämmande klimatprofetiorna inte kommer att bli verklighet, typ den i artikeln ovan. Men ett par meter högre hav och en tredjedel eller mer av all jordbruksmark omvandlad till öken år 2100, det blir nog svårt att undvika.