Jag är inte rasist, men

-Hur kände du dig när du fick reda på att du slagits för nazisterna?
Den gamle mannen tittade på sin son men sade inget. De två hade just stigit ur en bil på en parkeringsplats utanför en butik och nu ställde sonen plötsligt frågan. Men farfar – min farfar – svarade inte.
Min farbror pekade mot ögat med pekfingret och drog med nageln ner för kinden.
-Det var den enda gång jag såg min far fälla en tår, förklarade han.
Vi satt på biblioteket i Hässleholm – det gamla biblioteket som fanns innan de byggde Kulturhuset. För några dagar sedan hade min far begravts, och vi hade sprungit på varandra av en ren slump på biblioteket nu. Vi började prata och kom pga den aktuella begravningen naturligtvis in på frågor om vår familj. Jag hade bara träffat min farfar en gång – när jag var 2 – och kände inte honom alls. Det enda jag egentligen visste om mannen var att han var den farfar som slagits mot ryssen i Finland. Han åkte dit för att han var militär till yrket och hade finskt påbrå. Inte för att han ville stödja nazisterna. Han hatade nazisterna.

Min mormor var inte rasist heller. Under 80-talet när den stora flyktinggömmarvågen drog fram genom landet hade min mormor huset fullt med illegala flyktingar. Det fanns ett hemligt utrymme bakom en garderob inne i en kattavind där man kunde gömma sig. Utrymmet nyttjades för lek av oss barn, och var det självklara valet när okända bilar körde upp på gårdsplanen och de illegala flyktingrna behövde försvinna ett tag. En av de jag minns allra mest var en viss afrikan som senare fick jobb på SVTs kulturredaktion, samt hans då 5-åriga dotter.

Rasism fanns inte i min släkt när jag växte upp, och jag uppfostrades helt utan några sådana böjelser. Vi hade kanske andra saker för oss – ingen är perfekt – men rasist det blev jag inte. Och om jag nödvändigtvis måste bevisa min anti-rasism kan jag ju alltid flasha med min arabiska flickvän. Jag är inte, har aldrig varit (med undantag för mot fransmän [men det är en annan historia]) och kommer antagligen aldrig att bli, rasist. Jag vill inte ens börja en mening med den smygrasistiska begynnelsefrasen ”jag är inte rasist men…”. Meningar som börjar med de orden slutar som regel med en rasistisk floskel till slut ändå.

Men nu måste jag bryta mot den principen.

Jag är inte rasist men…

…men, men.
De antirasistiska demonstrationerna som pågår i Malmö just nu. Jag skulle aldrig ställa mig i den samlingen. Inte utan att skämmas. Möjligen för att dokumentera med min kamera. Men då skulle jag skämmas ändå.

För er som läser detta i efterhand så har följande hänt:
En grupp har en feministisk demonstration. Nazister kommer dit. Slagsmål utbryter. Någon av feministerna hamnar på sjukhus med ordentliga knivskador. Därefter utbryter demonstrationer mot ”våld och nazism”.

Låt oss pausa där. Första frågan som måste besvaras är: vem började med våldet? Jag var inte där och vet inte. Polisen har utrett frågan ordentligt, och dom vet inte heller. Ingen verkar riktigt veta. Men massmedia är snabba med att måla ut nazisterna som skurkarna.

Med jämna mellanrum äger rasistiska demonstrationer rum. Nästan utan undantag dyker anti-rasister upp. Ofta leder det till bråk. Och väldigt ofta – jag gissar på 90% – var det anti-rasisterna som började.

Om gruppen AFA (AntiFascistisk Aktion) är på plats är våld lika förvånande som om näste påve blev en katolik. Om andra aktörer på extremvänsterfronten dyker upp blir det också våld. Jag vet inte vem som påbörjade våldet i Malmö nyligen, men vid en vadslagning skulle jag satsa alla pengarna på att det var vänster-människorna.

Därför att extremvänsern är en våldsam rörelse. Våldsammare än extremhögern. (Egentligen är båda grupperna extremvänster med olika syn på frågan nationalism/internationalism, men det tar jag en annan gång.)

Från motkraft.net hämtar jag följande:

”Revolutionära fronten: Antifascism är alltid självförsvar!”

Alltså: om det blir bråk med fascisterna är det våld som vänstern utövar ALLTID självförsvar. DET SPELAR ALLTSÅ INGEN ROLL VEM SOM BÖRJAR!

Översatt: anti-fascisterna har i egna ögon rätt att bruka våld mot fascisterna varhelst de ser dem.

Extremvänstern är en våldsam rörelse. De är våldsbejakande. De använder våld som politisk metod. De stödjer ideologiskt våld i andra länder, och tillämpar våld här hemma i Sverige.

Det är ett faktum att politiskt våld, politisk terrorism och andra politiska lagbrott i Sverige huvudsakligen begås av människor från extremvänstern. De är våldsbejakande. Att gå till en demonstration tillsammans med människor från vänstern mot ”våld och nazism” är en direkt självmotsägelse.

Jag är inte rasist.
Men jag är demokrat.
Du har rätt att ha åsikter jag inte tycker om och till och med åsikter som är direkt felaktiga.

Men snälla avstå från våldet själv innan du anklagar andra för att använda det.

Att du övertygat dig själv om att du ”har rätt” och är ”god” ger dig inte rätt att använda våld mot dem du inte håller med i olika frågor.

Jag säger Nej till våld.
Jag säger Nej till intolerans och hat.
Jag säger Nej till extremvänstern.

Slutligen: om man inte går hemifrån med motivet att begå brott behöver man inte maskera sitt ansikte. Ville bara säga det också.

Editering den 30:e mars 2014

Eftersom en vän till mig skickade länken till denna blog till en väsnteraktivist som sedan gav ett långt svar i vilken han visade att han inte hade läst min blog vill jag göra följande klargöranden:

  1. Jag var enligt texten ovan INTE där och vet INTE vad som hände i Malmö. Den som läst denna text med uppmärksamhet borde lägga märke till det, tycker jag.
  2. Texten handlade om vänsterns acceptans av våld i största allmänhet, inte om att det var deras fel i just Malmö, även om jag bedömmer det som sanolikt rent statistiskt, då väsntern ofta muckar gräl.
  3. Jag har inga som helst sympatier för nazister eller rasister.
  4. Jag är tolerant gentemot rasister utifrån min demokratiska grundsyn: man får ha åsikter jag inte håller med om. Man får vara rasist.
  5. Extremvänstern anser att våld mot nazister alltid är självförsvar. Händelsevis har nazisterna en motsvarande syn visavi extremvänstern. Exakt vad är skilnaden här, förutom att nazisterna dessutom är rasister?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *