Nu har det visat sig att oljespillet i Mexikanska Gulfen var, som väntat, värre än väntat. Olyckan som ägde rum tidigare i april krävde 11 människoliv när oljeplatformen Deepwater Horizon började brinna och sjönk till havets botten. Omedelbart började olja läcka ut, till en början trodde man det rörde sig om 1000 fat olja per dag, men nu har man uppgraderat detta till 5000 fat per dag. Ett fat rymmer 159 liter. Men nu kommer ännu värre nyheter in.

Låt oss ta det från början. Horizon är den plattform som gjorde den berömda provborrningen i ett oljefält i Mexikanska Gulfen vid namn Tiber. När nyheten kom ut sjönk genast oljepriserna ett hack; helt nya depåer av olja hade blivit åtkomliga för mänskligheten; ultradjup olja. Ultradjup olja är inte vanlig lättåtkomlig olja på säg 300 meters djup och sedan någon eller några kilometer ner genom havsbotten. I det här fallet talar vi om 2 eller 3 kilomter djupa hav, och sedan mellan en halv och en hel svensk mil berggrund, innan man når ner till själva oljan. Om jag minns rätt var Tiber-fyndet ett rekordborr på 10500 meter, från havsytan ner till oljereserven. Detta är den sorts oljefält Horizon är byggd för att komma åt. Plattformen representerar det yttersta av mänsklig ingenjörskonst när det gäller oljeexploatering. Det betyder att vid den här sortens borrningar rör vi oss i de yttersta gränsmarkerna för vad vi kan göra för tillf’ället i oljebranschen.

Olja som ligger under cirka en mil hav och berg är utsatt för ett enormt tryck. 10 meter vatten ger en extra atmosfärs tryck. 1 atmosfär är, förstås, det tryck som finns i vanlig luft vid havsytan. Berg har betydligt högre densitet, så trycket ökar många gånger fortare när vi väl brutit igenom havsbotten och kommit ner i berget. Detta tryck ligger och pressar på oljan, som har en denstitet lättare än vatten. Självklart vill oljan röra sig upp mot ytan, så man försöker stoppa detta med olika metoder, så att oljan flödar med en reglerad hastighet. På grund av det enorma trycket använder man sig av en så kallad ”blow out preventer”, en massiv stålkoloss som väger hela 450 ton. (Uppgiften kommer från en ameikansk källa, jag vet inte om detta är metriska ton, så det kan vara något annorlunda i metriska värden). Denna utrustning lyckades inte hålla tillbaka trycket, och oljan läckte ut. Om 450 ton stål inte kan täppa till en läckande kran, då är det starkt tryck i den kranen.

För att göra det hela värre så bifinner vi oss på 1500 meters djup, vilket gör det väldigt svårt att göra någonting överhuvudtaget där nere. Det är stor skilnad mellan 100 och 1000 meter. Bara som jämförelse så fick jag dyka ner till 18 meter efter att jag tagit mitt dyk-cert, för att få gå ner till 30 meter behövde jag en mer avancerad utbildning ovanpå det. Tänk då vad som händer när man lägger på en och en halv kilometer.

Och jag glömde nästan ; det ligger en styck exploderad och sjunken oljerigg ovanpå alltsamman. Det gör ingenting lättare heller.

Kan detta bli värre? Jo, för nu har det kommit information från två källor om att talet om 5000 fat per dag är för lågt. En rapport talar om en ”order of magnitude” större oljeutsläpp, alltså tio gånger mer, 50 000 fat per dag. Och på en presskonferens den 30:e april nämdes talet 25 000 fat i en frågestälning från en journalist. Inga försök att ens moderera ner den uppgiften framfördes från de ansvariga. Om mina källor stämmer bör du innom kort få nyheten om att det är betydligt mer olja som rinner ut nu, kanske tio gånger fortare.

Själva oljefältet är inte stort. Enda anledningen till att det bedömdes lönsamt att tas upp var att det låg nära ett annat oljefält, så att man kunde koppla in sig på deras pipeline. Det talas om ”tiotals miljoner fat”. Men hur många tiotals? 2? 5? Oljan i ett oljefällt kan som regel tömmas ut med självtryck upp till 3% men jag misstänker detta är mycket mer i ultradjupa fält, baserat på det högre trycket. Men i lägsta fall talar vi då om 3% av 20 miljoner fat vilket är 600 000 fat, om inget görs. Exxon Valdez spillde ut 40 900 kubikmeter, och det får jag till 260 000 fat. 600 000 är ”best case” för scenariot att fältet får blöda sig tomt.

Och historien riskerar att förvärras:I själva utloppshålet sitter denna massiva Blow Out Preventer (BOP) jag talat om innan. I denna sitter sedan en ”raiser”. Detta är det rör som går från BOP till oljeriggen. När plattformen sjuönk böjdes röret av på tre ställen, ungefär som när man böjer ett sugrör. De blir då plattare mitt i själva böjen, varpå tvärsnittsarean minskar, och det reducerar oljeflödet en god bit. Nu är det så att oljan som rinner ut är sandhaltig; grus från sandlagren oljan ligger i kommer in i oljan och flödar genom röret. Då detta sker med hög fart sandblästras röret innifrån, och därmed kommer de tre hålen i röret sandblästras och med tiden att öppnas upp mer och mer.

Denna sandblästring kan också vara orsaken till att BOP falerade i vbörjan. I den nedre delen av BOP sitter ett par pluggar vilka kan skjutas in i den kanal oljan flödar genom, och på så sätt kan man stänga till flödet. Nu verkar det från vad jag läst att denna sandblästring helt enkelt nöter ner proppen, och gradvis öppnar upp den allt mer. Och även om man skulle lyckas stänga till den så skulle det inte hjälpa, proppen är ju avkortad och släpper igenom en del olja, som sedan kan sandblästra bort resten av proppen igen.

Hur kan man stoppa detta då? Det verkar alltså uteslutet att man skulle lyckas med BOP. Så då återstår att dra dit en ny plattform och borra ett hål ner. Det tar tre månader. Att borra denna typ av hål är en omfattande process. Väl nere har man två val; man kan försöka pumpa ner högdensitetslera och plugga igen hålet, eller kan man pumpa upp oljan som i normala operationer, och sänka trycket den vägen.

En annan metod som diskuterats är att sänka ner en tratt och fånga upp oljan den vägen. Om det överhuvudtaget går beror på exakt hur den där sjunkna oljeriggen ligger. Är den i vägen på fel sett kan det bli helt omöjligt. Och vi kommer inte att veta det förän om ett par veckor.

Summa sumarum; oljespillet växer väldigt fort, och kommer att ta lång tid att få stopp på. Just nu verkar det troligt att detta får Exxon Valdez att bli den mindre oljekatastrofen av de två.

Och vilka blir konsekvenserna då? Flera stycken.

Miljön i området får ta stor skada. Vi talar om ett av världens främsta våtmarksområden, och här är det tal om gräs och vassruggar. När väl oljan flytit in på land är det väldigt svårt att ta bort den. Dessutom kan man oftast bara ta sig dit med båt eller helikopter. Detta oljespill kommer att ställa till problem flera år efter att läckan tätats.

Detta slår i sin tur mot både turism och fiskenäring, vilket är värt miljarder dollar per år vardera. De ekonomiska konsekvenserna är svåra att få överblick på.

Dessutom kommer det in rapporter om att de som bor i området börjar få problem i stil med huvudverk då de andas in ångor från de drivande oljebältet. Råolja inehåller förutom svavelföreningar och annt gift flera olika giftiga kolväten som exempelvis benzen.

Jag kollade just oljepriset. 87 dollar och en handfull cent. I juli 2008 när oljan var som dyrast kostade den 147 dollar fatet. Sedan kom den ekonomiska krashen, och priserna rasade till 30 dollar. Detta är första gången som olja kostat 87 dollar sedan priset passerade det märket på väg ner till 30. Lägg till att president Obama nu förklarat ett förbud mot nya djuphavsborrningar tills dess läckaget stoppats och orsaken till olyckan (som ännu inte är känd) utretts så blir oljepriset ännu högre. Lägg till rapporten om att ett annat oldjuphavsfält i samma område, Thunder Horse, producerar mycket mindre än man hade trott, som kom ftidigare i veckan, så verkar det ännu mer troligt att världens största oljekonsoment kommer att få betala mer för sin olja. Och får de betala mer får vi alla. Olja för 100 dollar kan mycket väl ligga innom en snar framtid. Och sker det så kommer den ekonomiska återhämtningen att komma av sig.

Håll ögonen öppna omkring rapporterna som kommer in från Deepwater Horizon. Detta kan vara årets viktigaste globala händelse.