Om förkortad arbetstid.

Vissa partier anser att man bör sänka arbetstiden till exempelvis 6 timmar om dagen. Jag tänkte skriva vad jag anser om det, arbetstidsförkortning.

Vi kan börja med att konstatera att under den större delen av människans historia så arbetade vi inte efter klockan, utan efter behov. Arbete och fritid flöt samman. Om en jägare går ut för att jaga ett bytesdjur för att ge mat åt sin familj, är det arbete eller fritid? Frågan är meningslös för en person som lever i ett jägar/samlar-samhälle. Frågan blev meningsfull först när vi började arbeta för andra mot betalning. Då började vi sälja vår tid för pengar eller annat, och tiden måste mätas. När du säljer din tid är den inte längre din, och fritid blev då den tid du inte säljer.

Alla vet att vi förr i tiden arbetade länge. En sågverksarbetare på mitten av 1800-talet arbetade 06:00 till 20:00 med bara två korta raster. Sex dagar i veckan och ingen semester. Nu arbetar vi 8 timmar per dag, 5 dagar i veckan och har 5 veckors semester. Alla vet vad som orsakade detta; industrialiseringen. Fram till 1970-talet minskades arbetsbördan successivt, men sedan slutade den att minskas. Vi satt fast på 40 timmar per vecka, med 5 veckors semester.

Om du gjorde din första arbetsdag det år den 5:e semesterveckan infördes bör du gå i pension ungefär nu. Det betyder att nästan alla som har ett jobb idag gjort hela sitt yrkesvärv efter att den sista minskningen av arbetstiden införts. Vi har vant oss vid 40 timmar per vecka med 5 veckors semester, och tycker det är självklart. Ungefär som om det var en del av den naturliga ordningen. Ett av Moses tio budord. Något du kan läsa ut av det periodiska systemet. Något som står skrivet i stjärnorna. Något som finns i människans DNA och inte kan ruckas på. Men är det så?

Nej. Vi människor bestämde att vi skulle jobba 40 timmar i veckan, minus 5 veckors semester. Vi bestämde det, och kan ändra det igen. Vi kan, efter behag, öka eller minska arbetstiden. Så enkelt är det.

Det som minskade arbetstiden var mekaniseringen. Maskiner utför det fysiska arbetet, människan behöver bara styra maskinerna. Produktionen ökade, arbetsinsatsen blev mindre. Mekaniseringen nådde även jordbruket, vars andel av befolkningen sjönk från 80 till 2 procent. Detta frigjorde arbetskraft, som kunde åka in till stan och ta ett jobb. På 50-talet bodde man i ett hus på landet och tog bilen in till industrin som låg nära en tätort.

Men det har hänt saker sedan mekaniseringen minskade arbetstiden från 14*6 till 8*5 timmar per vecka.

Automatisering Nu behöver inte längre arbetaren trycka på knappen, maskinen vet själv vad den ska göra. Lite av automatiseringen ägde rum innan den 5:e semesterveckan infördes, men det mesta kom efter, och det pågår fortfarande.

Datorisering Detta skedde i tre steg. Först tog datorerna över tråkiga beräkningsuppgifter. ”Computer” var från början ett yrke. Folk (män) som satt och räknade ihop tal i tabeller hela dagarna, då handel kräver bokföring och redovisning. Nu gör datorer det. Nästa steg kom när man kopplade ihop datorerna med telefoner. Jag vet att du pratat med en dator på telefon. Det sista steget kom med Internet i datorerna. Jag har själv beställt ett hamburgermeal genom att peka på en skärm. Eller tagit ut pengar utan att tala med någon som arbetar på banken.

Och denna process pågår fortfarande, i ett ohämmat tempo.

Outsourcing Flytta tillverkning eller kundtjänst till andra länder. Billigare. Och gör massor med svenskar arbetslösa.

Alla dessa processer har till största delen ägt rum efter man införde den 5:e semesterveckan. Och de har trimmat bort oändliga mängder jobb. Och fortsätter göra det. Men mer teknologier är på väg. Inte minst tror jag att artificiell intelligens kommer att ta bort många arbeten. AI kommer inte att kunna ersätta en psykolog eller en barnpassare. Men många andra jobb. Kombinerat med robotteknologi med mänskliga gränssnitt (ni kan tala med varandra) kan de till exempel helt ta bort kassörskorna på ICA, ersätta kirurger, lagerarbetare och många andra. Även transport kan skötas utan människor, såväl lastbilschauförer som piloter kan ersättas av maskiner.

Nu tar inte ny teknologi bara bort jobb. De skapar nya också. Men dessa nya jobb kräver mer konsumtion. Personligen anser jag mig ha nog med prylar. Vi konsumerar så mycket att vi dödar planeten. Att öka konsumtionen för att hålla drömmen om 40 timmars arbetsdag levande är ingen bra ide.

Vi har kommit till en punkt där 40 timmars arbetsdag för alla är ett ouppnåeligt ideal. Vi försöker täcka över bristen på behov av människor med långa utbildningar, sysselsättningsprogram för arbetslösa och genom att uppfinna onödiga arbeten. Men trots allt vi gör finns inte behovet av alla. Lösningen är att minska på arbetstiden. För eller senare är det dags att inse detta. Det är inte en politisk bedömning, det är en teknisk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *