Med 5763 av 6004 valdistrikt räknade är det dags att spekulera lite om den parlamentariska framtiden.

Först; mina förutsägelser. Jag har sagt (inte bloggat) två saker. Nummer ett, jag förutspådde högre resultat för SD än som faktiskt blev. Jag är självklart glad att jag hade fel, men jag gillar ju att ha träffat rätt. Vilket jag alltså inte gjorde. Jag brukar säga att SD har 30% väljarpotential, frågan är bara hur många procent de lyckas rekrytera. Lyckligtvis bara drygt hälften.

Den andra förutsägelsen var däremot mitt i prick; det skulle bli ännu svårare att tillsätta en regering efter detta valet än efter det förra. Och mer rätt kunde jag inte få. Med 0.3% skillnad mellan de två största blocket och exakt samma mandatfördelning kan det inte bli jämnare. Resten av bloggen kommer i princip att hamna om detta.

Tiondelarna hoppade fortfarande upp och ner när ledare för V och S deklarerade att väljarna har talat, det blir 4 år till med Löven. Då verkade fortfarande den rödgröna sidann ha 2 mandat fler än den blå. Men när ett mandat gick från rött till blått blev det helt jämnt. Det är helt klart att skillnaderna mellan rött och blått nu är HELT utraderad, endast symboliskt betydelsefunna enskilda röster skiljer åt.

Detta betyder en viktig sak; det är inte längre Stefan Lövens sak att avgöra om han skall behålla sitt jobb eller ej. Reglerna säger att vid ett oklart läge skall talmannen avgöra frågan. Mer oklart läge änn så här finns inte. Om statsministern har minsta respekt för lag och ordning överlåter han åt talmannen att avgöra denna frågan.

När han väl avgått kommer nästa fråga; vad ska in i stället?

Det finns tre alernativ.

En aliansregering som kastar brödsmulor åt SD.

En S/V/MP regering som kastar brödsmulor åt SD.

En regering som består av partier från minst 2 av de tre blocken.

Inga av dessa alternativ verkar särskilt lätta.

C och L är superdupersäkra på att inte samarbeta med SD. De andra två i aliansen är bara supersäkra på saken.

Löven måste ta in BÅDE V och MP för att få sina 143 mandat. Här ska man komma ihåg att V är ett parti som har rötterna i västvärldens värsta mördarideologi marxismen och som fortfarande anser att staten skall ta över privata företag och låta partier styra fabriker, elektronikkedjor med flera. Löven vet detta och vill inte egentligen samarbeta med dessa. Som vi såg efter förra valet där Stefan körde över V helt och hållet.

Nu såg jag att det röda blocket fick en extra tiondel, kanske fick de nått nytt mandat? Det är fortfarande oerhört jämnt.

Utöver att läget är så jämnt råder en annan trend; vänstern har blivit mer vänster. MP har förlorat röster till V. Vänstern har blivit rödare. Frågan är om den blåa sidan kan acceptera detta?

De förra regeringen består av två partier vilka båda förlorade ett antal procent av väljarna. De har inte behållit väljarnas förtroende.

Och nu förlorade de röda sidan en tiondel igen., och därmed ett mandat. Det kan ta två veckor innan vi vet vem som verkligen är störst.

Det är nu midnatt och min hjärna håller på att bli gröt. Det som framstår för mig är att i ett val där i princip varje parti annser sig vara valvinnare och ha fått folkets mandat att sätta till en regering men där det är så jämnt det nästan kan bli, då är det inte längre politikernas sak att utropa nästa statsminister. Det är nu talmannens jobb.